torsdag 30 december 2010

Totalt ingenting

Jag känner inte för ett smack.
Jag känner mest saknad. Det har gått en vecka nu och det gör fortfarande så ont att jag ibland inte vet vart jag ska ta vägen. Det känns som att mitt hjärta ska lägga av.

Jag kanske har den tråkigaste, sorgligaste, med nedstämda bloggen. Men det är absolut frivilligt att läsa den.
Jag är ingen människa som studsar runt på rosa moln, eller har ett liv som bara är höga toppar och inga dalar. Jag är en sådan som tampas med motgångar titt som tätt, och jag vet inte varför. Om jag på något sätt själv sätter mig i de situationerna eller om jag helt enkelt är en sådan människa som har "lite otur"?
Det leder till en stor frustration, men också att jag inte förväntar mig så mycket av livet. Jag nöjer mig med sämre saker, tänker att jag får väl inte bättre. Och det borde jag inte göra, jag är värd bra saker.
Jag är ingen elak människa, jag är ingen som försöker såra människor och jag försöker finnas till för mina vänner.
Jag är värd lite mer.
Det är lätt att säga, men svårt att göra något åt det.
Och bollen ligger hos mig.

Men nu har jag tappat suget.
Det gör man väl emellanåt om saker inte går som man kan önska sig.
Men uh, det är tungt.
Sorg är något hemskt.
Samtidigt som det borde vara sunt på något vis.
Det är svårt ett resonera kring sorgen. Jag önskar att jag slapp den, men samtidigt är Hon värd all sorg i världen för att veta att jag sörjer att Hon är borta. Att jag sörjer, saknar och minns Henne.

Som sagt, frivilligt att läsa.
Och jag behöver få ut saker emellanåt, idag blev det här.

/m

måndag 27 december 2010

Ett hål i mitt bröst


Sorg.
Just nu är jag en tom människa. Jag har ett stort hål inom mig.
Ett gigantiskt hål i mitt bröst, ett inte så välfungerande hjärta då det känns som att det är halvt.
Jag har varit med om en förlust dagarna innan jul som inte varit lätt.
Jag saknar henne och jag känner mig inte hel utan henne.
Det må vara löjligt, men för mig var hon så mycket. Hon var faktiskt min bästa vän. Min älskade Ronja. Den bästa present jag någonsin fått. En katt på min födelsedag för snart 16 år sen.
Så länge hängde vi ihop, som bästa vänner.

Ni som inte haft djur själva vet inte hur det är - er lägger jag ingen energi på.
Ni kan tycka att jag är löjlig om ni vill - jag lyssnar inte på er.

Min älskade vän fanns alltid här för mig. Hon förstod alltid, ställde inga jobbiga frågor och när hon andades kunde jag känna ett lugn som bara hon kunde ge mig.
Så mycket fint vi haft tillsammans.
Och sen gick det så snabbt. Hon blev sjuk på kvällen och morgonen därpå var hon borta.
Mitt hjärta brast.

Jag är glad att jag var med henne hela sista natten, vi låg vakna tillsammans hela natten och jag höll hennes tass och när hon tog sitt sista andetag fanns jag hos henne. Hon visste att hon var älskad. Hon fick till och med öppna sin julklapp innan julafton, inte illa det.


Det finns inte ord att beskriva min sorg, min saknad och den tomheten jag känner.

söndag 19 december 2010

Personlig konkurs

Så känns det just nu.
Eller kändes i helgen iaf.
Ni som inte vill läsa en realistisk, självkritisk människas tankar och funderingar bör sluta läsa nu.
För min helg har varit ganska mycket crap.
Jag ville försätta mig i känslomässig personlig konkurs, om det nu hade funnits någon sådan och som betyder att man lägger ner en del av sin verksamhet.
Jag var ett vrak. Det fanns inte ljus i någon tunneln här inte.
Det är snart jul och det är alltid turbulent för mig. Jag bygger upp förväntningar, i år jag verkligen försökt att ta det lugnt med dem.
Men jag har förstått mig på mig själv bättre än på flera år. Jag förstår nog, till viss del, varför jag alltid gjort så stor grej av julen.

Nämligen:
Jag har en familj som ställer upp otroligt mycket för mig och hjälper mig och stöttar mig i vått och torrt. Jag är den som "ska vara bra" på julen, och jag vet nog varför. Jag har alltid gjort en stort sak av julen, just för att det är den gången på året då jag får försöka ge tillbaka lite av det min familj ger mig under hela året. Och ja, det handlar till stor del om att jag ger dem materiella saker, men det handlar också om att göra en människa glad och få den människan att känna sig värdefull och uppskattad. Om det då görs av en sak - so be it.

Men jag finns där för min familj under julen. Jag bakar, städar och det händer att jag springer ett ärende eller två. Jag försöker att ge tillbaka något.
Jag blir totalt urfattig på köpet, men är inte min familj värd det? Jo, många gånger om.

Jag vet att det är löjligt och det finns en ohälsosam materiell fixering, men för mig handlar det om att samla familjen också. Att få sitta ihop och skratta och mysa, driva med varandra och prata gamla minnen.

Men i helgen var det som sagt jobbigt.
Sådant är det.

Men en ljuspunkt under dagen var ett kort, men väldigt nyttigt samtal med Fröken F i T-town. Jag tycker om när människor kan ge mig konstruktiv kritik och ge mig nytta råd. Jag är inte mycket för "ryck upp dig"-snacket eller "sluta vara så negativ", det funkar inte på mig.
För övrigt ser jag mig inte som negativ utan som realist.

Jag tror jag nöjer mig med det.
Over and out
/m

Och just det, glad fjärde advent..

onsdag 15 december 2010

Inåtvänd Etna

Nej, inget konstigt alls. Har bara fått en innebrännare from hell mitt i pannan så det känns som att jag har en smärre bula, eller ett smärre blåmärke där. Men nej, inget sådant. Det är bara något som måste vara en inåtvänd vulkan som smärtar mig.

Gilla läget?
Njae.

Dessutom känns det som att jag håller på att bli ordentligt sjuk. Ingen hit direkt. Men det är nog inte så konstigt med tanke på hur mycket jag har stressat runt på senaste.
Först reagerar kroppen med finnar (för nej, tro inte att detta var den första. Har haft en serie finnar from hell på senaste), som är vanligt när jag är stressad och mår halvbra. Och nu ömmar lederna, halsen smärtar och jag är varm och kall om vartannat.
Och imorgon börjar grupparbetet. Jag hade behövt lite vila, men är redo att hugga tag i första delen och bli klar innan jul.

Jag vill ha jullov.

Idag blev jag nästan klar med julklapparna. Vet inte hur jag lyckades, men på något sätt är jag nästan klar nu. Har lite kvar, men tror jag har koll på vad jag behöver införskaffa.
Har till och med dragit fram julpapper för att eventuellt börja slå in lite paket.

Ska ta mig en dusch och sedan en kopp te för att se om det kan friska till mig lite.
Fortsättning följer.
/m

måndag 13 december 2010

Klassisk julstress, och så lite tentaångest på det.

Jag har ett smärre bekymmer.
Jag skulle tentaplugga idag eftersom jag har tenta imorgon, vilket då kan kännas ganska vettigt att gå igenom texterna och ladda lite inför morgondagen.
Men istället sitter jag här och funderar på julklappar och det har låst sig helt och håller för mig.
Det känns bara rörigt, jobbigt och stressigt just nu.
Ja,precis som säkerligen många andra människor känner. Men jag brukar ju vara ute i god tid och komma på bra saker. Detta ska ju vara "min" grej.
I år känner jag mig fantasilös och stressad.

Och nu har jag inte riktigt inspiration och ork till saker.
Efter att ha träffat hela familjen igår vill jag bara ha lite lugn och ro och fira jul ihop.
Jag är redo att lägga skolan på is ett tag och leva lite. Umgås med nära och kära.
Bara två tentor och ett grupparbete kvar innan skolan... Bara.

Ska försöka fokusera, eller göra något vettigt iaf. Som att ta tag i julklappsplaneringen och ta några beslut. Eller beta av något annat på min "ToDo-lista".
Förr hade man ju tid att gå på stan och spana efter julklappar och känna efter vad som passar och vad som är bra och inte. Nu finns det inte tid för det och jag behöver planera min inköp för att sen bara bege mig ut och köpa det.
Det är inget drömläge.

Håll gärna en tumme för att min tenta ska gå vägen imorgon.
Ett steg närmare julen..


/m

söndag 12 december 2010

Årets överraskning!


Igår skrev jag ju att jag saknade min syster och önskade att hon kunde vara med på min fika idag.
Jag kan då berätta att jag fick mig årets överraskning och chock när jag öppnade dörren och såg min fina syster och hjälten stå där.
Hur? Va? Vad?
De skulle ju vara i stora staden och inte här. De kunde ju inte komma på fikan. Och där stod de. Jag började gråta, glädjetårar. Det fanns inte så mycket annat att göra.
Jag har den bästa systern jag kan tänka mig - och hjälten är en riktigt bra en också.

Det gjorde hela min dag. Jag är fortfarande både rörd och chockad.
Och nu vill jag bara att det ska bli jul så att vi kan ses igen. Saknar dem redan!

Mamma ringde senare för att försäkra sig om att jag inte var arg på familjen för att alla hållt det hemligt för mig. Tydligen kom de hit redan i fredags och mamma och pappa har sedan dess lyckats hålla det hemligt.
Trots en del olägliga telefonsamtal och roliga detaljer, som nu går att se aningen tydligare i efterhand.
Och en viss övertydlighet som "snöar det hos er också" när de satt 4 mil ifrån istället för 60 mil ifrån. Vitsigt pappa, mycket vitsigt.


Jag älskar min familj så otroligt mycket och jag skäms inte för att säga det, inte heller ser jag det som lökigt. Det är en innerlig känsla som är väldigt varm och väldigt härlig.

Over and out - med kärlek
/m

lördag 11 december 2010

Update

Jag går rakt på sak - jag saknar min syster nu.
Pratade med henne nyss och hon ärbra. Bästa systern jag kunde få.
Snart lämnar hon sin stad och kommer till min. 11 dagar kvar, för att vara korrekt.
Hon och hennes sambo tar sitt pick och pack och firar jul och nyår här, härligt.

För övrigt ska jag ha en kombinerad inflyttnings-& julfika imorgon.

Det är en del folk som trillat från på senaste, vilket är ganska drygt. Men jag försöker fokusera på dem som kommer och det är ju faktiskt de som vill komma. Strunta i de andra, de vet inte vad de missar.
Förutom Frida och Emil då som inte kan komma för att de nästan är på andra sidan jorden... Men som vi ska ta igen det när de kommer hem!

I torsdags var jag på personalfest nere i stan, drog dit med "bagladyn" herself och det var ett kärt återseende eftersom det var ett tag sedan nu.
På vägen hem mötte jag de två ståtliga pubmästarna och då kunde jag absolut inte säga nej när de frågade om jag skulle följa med ut en sväng.
Det blev en riktigt trevlig, spontan kväll med inslag av praktik, häng utanför toaletterna och snack i trappan utanför pissoaren - jodå, det ska vara klass på grejorna.

Nu ska jag spana in Shutter Island, men jag vet eventuellt hur den slutar eftersom någon råkade nämna en ganska avgörande detalj.
Men jag ger den en chans.

Som sagt, saknar min syster.
Kärlek.


Over and out
/m

tisdag 7 december 2010

"Gud förbjude"

Dagens ord är altså - "Gud förbjude" och det kom ganska otippat från Herr Ke på en lång promenad.
Och det skedde i samband med att vi pratade om någon framtida kille till mig. Såhär lät det på ett ungefär (och häng med nu för det är en lång och komplicerad monolog):
Jag: Och om jag sen skulle träffa någon i framtiden
Ke flikar in: Gud förbjude

Kul var det.
Imorgon har jag ingen föreläsning - och är ändå stressad till max. Hur ska jag hinna med allt som ska hinnas med innan helgen, innan tentan, innan jul, innan nästa tenta?
Jag måste lära mig att tagga ner, slappna av.
Soffläge nästan.

Och snön ligger kvar, det är tokigt. Kommer inte ihåg när första snön låg kvar såhär länge senast. Det ger mig en härlig känsla när jag tittar ut på min bakgård och ser snön ligga orörd där. Och ännu varmare blir jag när jag ser fåglarna sitta och äta av talgbollarna jag hängt ut till dem.
Vintern kan vara ordentligt härlig när den vill.

Over and out
/m

måndag 6 december 2010

Raka rör och solidaritet

Aningen frustrerad må jag säga.
Jag är för raka rör och tydlighet. Jag är också för lojalitet och solidaritet.
Det är inte alla som är det.
Och det är här min frustration uppstår.

Jag kan inte ändra på andra människor. Jag kan bara fokusera på mig själv och hur jag väljer att bemöta och tackla olika situationer.
Det ska jag försöka göra.

Men jag kan inte annat än att medge att jag blir nedslagen av andra människors agerande emellanåt.
Jag kan försöka att "rise above the surcomstances".

Och nu är det snart tenta igen och jag har ingen lust. Kan man inte hoppa över tentan och ändå få sina poäng? Jag menar jag har varit på alla föreläsningar och skött mig. Är det inte värt några högskolepoäng?

Jag behöver lite ledighet. Det önskar jag mig kanske i julklapp - semester och ledighet.
Dream on.

Over and out
/m

lördag 4 december 2010

En människa värt ett inlägg

Jag saknar dig tokgoa sötagötanöt Frida - ta din man med dig och palla er hit.
Måtte det bli den 21 Januari snabbt!



Kärlek till Flo'rida!

Me?

Någon dag ska jag försöka sätta mig själv i första rum.
Kanske för en hel dag till att börja med. Och sedan fortsätta med en hel vecka.
Tänk om jag klarar en månad?

En månad med att tänka på mig själv, på ett positivt sätt. Att tänka på vad jag vill och göra vad jag mår bra av. Inte vad andra förväntar sig och vill.
Because I'm worth it.

Jag ska inte bära andras bördor. Jag ska säga nej till saker jag inte har tid med eller känner särskilt starkt för.
Jag ska avsätta tid till att göra saker jag vill, som jag mår bra av. Planera min tid. Kanske ska jag göra något wild and crazy, eller unna mig något. Kunna känna att jag ägnar den koncentrationen åt saker och människor som jag borde, för att jag har tid och är där just då.
Jag ska försöka skaka av mig småsaker och njuta av nuet.

Jag menar inte att bli en självupptagen människa. Jag menar bara att jag borde ta bättre hand om mig själv, och lyssna mer på mig själv. Ta mer hänsyn till mig själv.

Men, vem försöker jag lura? Skulle detta ens gå för några timmar?
Jag stället mig frågan - är det värt ett försök?
Ja, jag tror faktiskt det.
Men när vet jag inte, det lämar jag öppet.

Nu ska jag iaf unna mig lite sömn.
Over and out
/m

torsdag 2 december 2010

Ett litet steg för mänskligheten, men ett stort steg för Malin




Igår kopplade jag in mitt nya modem helt själv. Fantastiskt.
Jag lyckades till och med få till det så det funkar trådlöst nu. Helt underbart må jag säga.
Min tekniska vän som brukar hjälpa mig annars var nämligen i Malmö igår och jag kände inte att jag ville vänta när jag äntligen fick ett nytt modem så jag gav mig på det.
Jag är nöjd.

Idag har jag varit alldeels för ineffektiv, känns sådär med tanke på att julen är nära. Inflyttnings- och julfika är nära. Tentan är nära.
Och när jag väl tar tag i något är det saker som är sådär lagom högprioriterade. Jag i ett nötskal.

Ska sälja lite kurslitteratur nu och det är krångel. Ingen hit när man försöker vara schyst och ge ett bra pris och få igen lite av de pengarna man lagt ut och så vill folk ha de ännu billigare. Inte schyst. Jepp, lite bitter får man lov att vara.
Men kan vara tacksam för att jag har superschysta kursare som lånar ut böcker vänligt till mig över jul. Tacksamt var ordet!

Idag är det 2 December.
22 dagar till julafton, dvs 3 veckor lite drygt.
Och jag är inte klar med julklapparna. Smått med panik börjar infinna sig. Detta är inte likt mig. Dock får jag väl ursäkta mig med att jag varit upptagen med köksrenovering, helvetestentor och ja. Diverse andra sysslor.

Imorgon ska jag på julbord - intressant med tanke på att jag är en av de sämsta julbords-ätarna jag vet. Men sällskapet är gjutet.
Jag gillar Janssons utan fisken, kötbullar, bröd, julmust, julöl och ja.. Vad mer?
Men julgodis och julbak är jag först med att hugga in på. Undras om mitt midjemått och detta faktum hänger ihop? Jag ser inget samband.

Nu ska jag ringa diverse olika familjemedlemmar.
Over and out/m





Ska för övrigt besöka denna godingen i helgen - kärlek.

lördag 27 november 2010

Att ta stryk

Jodå, jag kan väl uttrycka mig såhär; att "sy-grejor" inte är min starka sida direkt.
Idag har jag, med mammas stora hjälp, kämpat med att lägga upp diverse gardiner som varit för långa. Och kan avlöja att det inte bara var gardinerna som blev strukna, även jag tog stryk av det (Årets sämsta ordvits? Mycket möjligt.).

Men nu är de uppe (uppsydda) och jag ska snart bege mig från byn till staden.
Stressen är som vanligt påtaglig. Ska hem, hänga upp gardiner, äta, duscha, fixa och sen bege mig till ett visst par som ska ha lite galej ikväll.
Gemytligt.

Förresten, det stora kuvertet jag väntade på - jag fick det och beskedet i det var glädjande. Jag kan nu lägga helvetestentan bakom mig. Jag kommer förhoppningsvis aldrig mer behöva göra en 12h lång tenta.

Nu ska jag kränga pepparkakor innan jag åker härifrån.
Och just det, jag har inget internet i lägenheten. Det gick sönder i veckan. Underbart.
Märk väl att jag uttrcyker mig i form av att "internet gick sönder", jag är medveten om att detta är ganska missvisande och möjligen fel (eller säkerligen?). Men mitt trådlösa modem har gått i graven. Eller strömadaptern till det. Det är oklart vilket.
Så nu väntar jag på ett nytt.
Utan internet, igen.

Imorgon är det advent - det betyder ankomst. Nu kommer julen!
Nu ska jag stressa lite - mer.

Over and out
/m

måndag 22 november 2010

Countdown

Nu är det nedräkning till både det ena och det andra.
På söndag smäller det - första ljuset ska tändas i adventsljusstaken. Hej och hå, advent är snart här!
Dessutom kommer ett väääldigt viktigt brev till mig imorgon. Det är tentaresultatet för min nightmare-tenta på 12 timmar.

Och så kommer päpz hit en sväng för att slänga upp två hyllor. It never ends.. Eller jo, snart är det klart. Denna veckan blir det städning och till helgen blir det adventspyntning, och sen är det klart för ett tag. Tavlorna ska upp i veckan också. Har inte riktigt bestämt mig hur jag ska ha det, men nu är det dags!
Slängde upp några förra veckan, men nu ska de sista upp också.
Intressant må jag säga.
Så viktigt är mitt liv. Jag går runt och funderar på tavlor.
Och julklappar.

Och just nu funderar jag på om jag ska ge mig på att spöa upp min granne. Det är heeelt okey om man vill ösa på lite musik ibland, men nu är klockan efter 21 en måndag, jag försöker slappna av i soffan och han vräker på något skitmusik. Damn you pissgranne. Har dock ett problem, jag lyckas inte lokalisera vilken lägenhet det kommer från.
Ja, nu är man väl gnällig och gammal också..
"Gaggig" I belive they call it?

I helgen var det julskyltning i byn. Det blev den sedvanliga rundan med obligatoriska stop på diverse ställen.
Sedan blev vi inbjudna på glögg hos grannarna i byn. Tro det eller ej, jag satt och gullade med ett barn i nästan 1h. Tokigt värre.
Men det var ett fint barn det. Han var väldigt snäll och trevlig. Bara 4 månader gammal, men kändes väldigt smart redan. Fick äntligen användning för en massa roliga ljud som alltför sällan passar in i vardagen.

Imorgon tror jag att jag ska ge igen på grannen. Håll i hatten, här ska spelas O helga natt så det står härliga till! Jag släpper loss Tommy och han kommer få huset att skallra. Jodå, så att.

Nu ska jag ha lite ångest inför morgondagen och det där brevet som ska komma. Inget konstigt alls.

Over and out
/m

onsdag 17 november 2010

Med sorg i hjärtat

Ja, dagen idag har varit lite tyngre.
Igår fick jag nämligen veta att en av pappas bästa vänner fått avliva sin hund. Och ja, det är "bara" en hund, och det var inte ens min hund.
Men denna hunden var så otroligt fin, hade så mycket personlighet och var så smart. Jag kommer sakna henne. Finaste Simba.

Dagen har för övrigt inte bjudit på så mycket.
Gårdagen däremot var ganska produktiv. Fick klämt in en rengöring av ugnen, kylen och inhandlande av julgardiner, nya gardiner till sovrummet och en ny murgröna eftersom jag fick spinn på min gamla (typiskt).

Till helgen är det julskyltning i min lilla by och då ska julmusten, glöggen, pepparkakorna och lussekatterna invigas. Mysigt och härligt. Och antagligen sockerchock och ont i magen av alla godsakerna.
Men är det julskyltning i byn så är det.

Jag såg "Remember me" idag. Får säga att slutet var inte som jag trott, och filmen över lag var okey. Inget extraordinärt helt enkelt.

Funderar på att göra något vettigt.. eventuellt.
Over and out
/m

måndag 15 november 2010

Ny vecka - igen

Tiden går ganska snabbt ändå.
Kom på idag att det "bara" är drygt 2 månader till finaste Fröken F och hennes lika fina Herr C-E kommer hem. Lovely! Och jag har deras hemnyckel, så de har inget val än att träffa mig på direkten när de kommer hem. What's not to like?

Ja, och så var det ju den där turen till GeKås, Ullared. In var inga problem. Väl inne började bekymren. Jennan behövde kaffe så hon gick och ordnade det medan jag och K började med att tappa bort varandra. Trodde jag, men tydligen hade "vi" (läs K) sagt att vi skulle ses senare. Det slutade med att Jennan och jag ropade ut hans namn i högtalarna. Jag kunde knappt hålla mig för skratt. Han struntade i att komma till "mötesplatsen". Typiskt honom.
När vi skulle ut stod vi i kassakö i 45 minuter. Härligt.


På kvällen åkte jag ut till ett litet hus där min syster och hennes grabb befann sig. Vi kollade på "så mycket bättre", spelade buzz och slängde igång "skönheten och odjuret" som var nyinförskaffad för dagen. Jag somnade någon gång under "bli vår gäst". Det tar på krafterna att vara på GeKås.


Till helgen som kommer är det julskyltning i min lilla by. Nu går det snabbt. Om 2 veckor är det advent. Mina julklappar är inte färidginhandlade, jag har inte bokat klipptid och jag måste köpa nya julgardiner (och gardiner till sovrummet för den delen). Nu är det mycket igen.
Dessutom ska jag bestämma mig om de där tavlorna i lägenheten. Frustrerande är det när det är småsaker som tar lång tid att ordna.

Men jag vet inte varför jag gör så stor sak av julen egentligen. Det hör till, det är ju "jag" att göra så. Men samtidigt är jag medveten om att det aldrig går som jag vill och att jag alltid blir besviken. Jag tror att det bara är jag i min familj som går in så helhjärtat för det, vilket är trevligt. Men samtidigt dumt eftersom jag ofta blir besviken. Nåväl.
I år ska jag umgås galet mycket med min katt, ja det må låta konstigt, men det kan vara så att det är en av hennes sista jular. Hon har lyckats uppnå en ganska hög ålder nu och då får man vara realistisk och inse att hon kanske inte hänger med så mycket längre.

Nu satte jag på "Fairytale of New York", fråga mig inte varför.

Over and out
/m

fredag 12 november 2010

Freitag

Jodå, fredag idag.
Började dagen med dusch och sedan besök av hela familjen med mamma, pappa, syster och herr K. Det var trevligt.

Nu är jag hemkommen efter en middag i hembyn med ovannämnda gäng. Slog ihop både farsdag-firandet och herr Ks födelsedag. Och så en massa mat som vanligt, god mat.
Imorgon ska jag upp alldeles för tidigt för att vara en lördag. Jag, Ke och fröken J ska till Ullared. Och på någon höger har det blivit så att vi ska köra redan klockan 7. Jag förstår inte varför jag inte protesterat mot det.

Igår hade jag lite Skype med Fröken F som befinner sig i T-town, har varit där länge och ska vara där ännu längre. Vårt lilla samtal varade i hela 3 timmar och efteråt var jag innerligt varmt inombords. Jag saknar den tösen.

Nu ska jag göra ett försök att få lite sömn innan det är dags att gå upp igen.

Hoppas innerligt att det inte är mycket folk där imorgon, men jag är oerhört skeptiskt. Det kommer säkerligen att vara smockat. Och nej, jag är inte negativ, bara realist. Märk väl skillnaden.

Over and out
/m

måndag 8 november 2010

Turbulens

Uh, suck, stön, lycka, ilska, irritation, glädje, uppskattning och självhat.
Ja, turbulens är ordet som sammanfattar helgen.
Och händelserik för den delen.

I helgen var det stora köksrenoverar-dagarna och jag och pappa gav oss hän med full entusiasm. Nåväl, så mycket som det går när man ska renovera ett kök.
Men jag måste säga; Jag har den bästa pappa jag kan tänka mig. Han är en klippa, en dunderklump. Och då menar jag att han är dunderbra i kvadrat när jag kallar honom dunderklump. Han är päpz helt enkelt.
Som han slet i köket. Och dåligt samvete fick jag. Och ovanpå allt detta bjöd han mig på lunch under renoveringen. Inte okey för samvetet.
Men nu väntar en kväll (tror det får bli efter ett tillskott (i form av studielån och bidrag...) i kassan) med uppassning på föräldrarna och servering av god öl och kanske lite vin. Eventuellt kan jag agera taxi åt dem efteråt också tänker jag.



Foto från i somras "Päpz in action" tagen av Herr K.H.


Så nu är jag stolt boende i en lägenhet med ett fantastiskt kök. Ska bli kul att visa upp det för folk. Lite spexigare än de gula tapeterna med bård som satt där innan. 90-talet ringde och ville ha tillbaka sin tapet...

Snart advent också, och inflyttningsfika i lägenheten. Ladda!

Och så hände det en sak som gjorde mig totalknäckt, och som jag fortfarande är knäckt av. Jag vet inte om jag borde tänka på det eller om jag ska undvika det. Jag vet inte om jag ska prata om det eller bara tiga om det. Det är inget såå farligt. Men det räckte för att knäcka mig.
Jag har inte gjort mig illa (fysiskt), eller någon annan för den delen. Jag har inte heller begått något brott. Det hände helt enkelt något som jag blev galet ledsen över. Som eventuellt är löjligt, men jag blev ledsen. Och så drog jag igång med lite självhat på det.
Men här kommer min andra superförälder in.
Mämz som ställde upp på mig och stöttade mig. Ovärderligt.

Jag kan innerligt säga att jag är oerhört tacksam för min fina familj, med alla olika medlemar. Jag har 2 lovely föräldrar, 1 grym syrra, 1 tillhörande sambo till syrran som är en bra en och så 2 pälsiga fyrbenta raringar.
Jag har mycket att vara tacksam för.

Ändå känns livet tungt emellanåt. Jag är människa.
Fortis in adversis, Humilis in secundis står det på min svarta tavla nu. Jag ska läsa det varje dag. Jag är bra på att vara ödmjuk i medgång men inte så bra på att vara stark i motgång som jag hade kunnat önska. Övning ger färdighet?

Summa summarum. Mycket händelser, mycket berg-och-dalbana och en dos av tacksamhet.
Till helgen kommer syrran och hennes herre ner från staden. Nice!

Kärlek
/m

måndag 1 november 2010

Gnälligt värre

Idag är det aningen gnälligt.
Blåmärket på min häck är brutalt, det börjar dessutom bli sådär ill-lila. Underbart.
Och för allas trevnad kommer detta inte att dokumenteras på bloggen, som jag gjorde med Bruce.
Ett blåmärke på armen har dessutom börjar träda fram tydligare och tydligare. Kommer bli fint dethär. Även bulor i huvudet uppmärksammas till höger och vänster.
Och så har jag fått en finne - mitt i pannan.
Det är komiskt.

Men vad som är värre än några blåmärken, och jag hoppas att ni har förstått att blåmärken inte är någon småsak för mig - jag får nästan aldrig (och jag menar det verkligen) blåmärken. När jag får det har jag slagit mig rejält.
Men ja, till det som är värre. Jag har fått magkatarren from hell - igen.
Börjar bli trött på de där magkatarrerna som dyker upp när de behagar. Eller snarare, som dyker upp när jag tokstressar och oroar mig för saker. Och så lite för mycket sprit. Hade jag vetat att jag hade magkatarr på gång tror jag att jag hade tagit det betydligt lugnare i lördags.

Men något som är trevligt är att jag idag har varit och beställt golv och tapet hos Micke som driver en färgbutik i stan, han är toppen. Verkligen hur bra som helst.
Det är inte garanterat att golvet hinner komma denna veckan, men det finns en chans att det kommer.
Så på fredag (förhoppningsvis) är jag och pappa i full gång med att ordna i köket.


Slut på gnället.
Dags att stänga ner här.
Over and out
/m

söndag 31 oktober 2010

Praktfylla och tillhörande Praktbakfyllan

Legendary kväll igår. Horribel dag idag. Har inte mått såhär dåligt sen jag hade absintfyllan. Brutalt dåligt har jag mått.
Det som är sorgligt är att jag inte kommer vara helt "återställd" förrän tisdag eller onsdag. Värt det? Snudd på iaf.

Ja, igår var det socionomhalloween-sittning. Damn, det blev röj!
Började vid 5 och höll på i nästan 12h. Inte konstigt att jag är sliten idag. Men som vi röjde.
Sittningen gick bra, fick en Lambo på mig som banade väg för kvällens urballning.
Fröken J:s kille var dessutom med, och det var en go en.

Var som sagt på Villan och hade sittningen och när jag skulle därifrån lyckades jag med något exeptionellt. En sådan brutal vurpa att jag höll på att riva av dörrkarmen. Satan i gatan vad jag åkte i backen. Var aningen halt på golvet, och mina skor var snorhala så jag halkade när jag gick. Och här var jag inte ens karate ännu. Förnedringen var ett faktum, och det som inte gjorde det bättre var att jag var tvungen att få till ett riktigt tjejskrik på vägen ner. Tror jag krossade båda knäskålarna. Vurpa #1.

Sen drog vi hem till Fröken J för hon hade skorna from hell på sig och klarade inte riktigt av det. Hetsdrack lite vin (tyckte tydligen jag behövde det) och tog sen en taxi ner till stan igen. Drog inom Utposten och sen vidare till Hellsing, eller ja för att citera mig själv "hellPing, hellging, hell.img, hellsimh". Det var namnen jag lyckades skriva i sms när jag skulle skriva Hellsing. Och man kan ju undra, hur många gånger behöver man skriva att man är på samma ställe? Nåväl.
Tydligen var vi på Zoobar också, där jag bytte nationalitet till norska blev tillsammans med J:s kille och trakasserade en stackare i toakön. Primetime för Ninjan!

Sen insåg vi att vi behövde fyllemat och gick till max. Här är det lite oklart hur jag ens lyckades få in maten i munnen. Och när vi sitter där kommer Jay in, Idol-Jay/Von Benzo-Jay/Jay Smith och jag sa "Hey Jay", han var sådär munter.
Ringde syrran och fyllepratade lite allmänt. Hon var måttligt road.
Avslutade med en liten mazurkadans i gången med J:s grabb innan vi gick därifrån.

När jag kom hem lyckades jag med vurpa #2 och vurpa #3.
Detta i form av 2 vurpor i sovrummet. Jag trillade en gång, lyckades typ resa mig och åkte i golvet en gång till. Slog mig brutalt. Trodde jag hade brutit ryggen. Försökte ringa Herr K (trodde som sagt att jag hade brutit ryggen och han bor närmst därav samtalet), men han sov. Man gör tydligen det kl 6 på morgonen..

Idag har jag ett brutalt stort blåmärke på häcken, det är hysteriskt.
Har dessutom blåmärke på armen och några bulor i huvudet.
Dagen har varit plågsam.
Gick till Fröken J för att hämta mina saker. Gick dit, drack lite juice, låg i hennes säng och sen gick jag hem - utan sakerna.
Så skärpt.

Outfiten gick hem - häxa var det som gällde.
Avslutar med en liten bild som togs innan det spårade ur fullständigt.



Nu ska jag tycka lite mer synd om mig, och skratta åt alla roliga minnen från igår. Lovely! Tack alla fina som var med och röjde!

Over and blackout..
/m

lördag 30 oktober 2010

Småtimmar

Vad är småtimmarna? Och när börjar de egentligen?

Nåväl. Nu är det midnatt, strax efter till och med. Och jag är helt färdig. Min hjärna har antagit flytande form efter 12 timmars tentaskrivande fördelat på två dagar. Efter gårdagens pass kändes det inte så mycket i kroppen, förrän jag kom hem och satte mig i soffan.
Och idag ville jag verkligen inte gå upp ur sängen.
Men nu är hela tentan gjord och jag har ingen aning om hur det gick.

Återstår att se om 3 veckor.
Blickar redan framåt mot nya tentor, woho...
Och köksrenovering såklart!

Imorgon är det dags att plocka fram, den just nu lite halvsovande, Ninjan i mig! Jag ska unna mig en lite praktfylla under sittningen. Because I'm worth it. Bakfull på söndag? Check. Promenad med Herr K? Check.

Efter dagens tenta drog jag ner på stan för att handla priser till morgondagens prisutdelning under sittningen. Och så var jag på systemet en runda. Kände att jag behövde fylla på lite i kylen. Dock märkte jag att något stänkte på mig när jag cyklade hem. Jodå, med mitt otroliga flyt hade givetvis en av burkana i påsen gått sönder och låg nu och rann ut i påsen, varpå innehållet droppade ut när jag cyklade.
Jag struntade i det och fortsatte cykla. När jag kom hem satte jag påsen i vasken. Fan.

För övrigt vad systemet en fredag eftermiddag/kväll något i klass med min upplevelse på IKEA förra helgen. Horribelt mycket folk.

Kvällen spenderades sedan i min soffan i sällskap med Herr K, ätandes och tittandes på TV. Det var en gemytlig kväll. Vi buzzade dessutom lite - han vann. Jag lät honom vinna.

Nu är jag slut som artist.
Återkommer en annan dag.


Over and out
/m

tisdag 26 oktober 2010

Klassisk Tentastress

Jepp, om två dagar smäller det - och det håller i sig i två dagar. På torsdag och fredag sitter jag nämligen och skriver juridiktena all day long.
Och jag har INTE koll på läget.
Nåväl, har morgondagen på mig. Men det sägs ju att man inte ska råplugga dagen innan tenta.
Hur som helst så måste jag åka och handla så jag kan göra lite schyst pastasallad att ha med på tentan och lite annat nödvändigt. Typ något med koffein och lite dextrosol på det kanske.
Och så borde jag duscha håret. Har inte varit så högprioriterat nu när det är tentaplugg. Sunk all the way - oh yeah.

Jag våndas dock inför en sak på tentadagarna. Det är att alla ska sitta i salen och äta. Dock brukar folk äta lunch i föreläsningssalen i vanliga fall också (jag förstår inte varför, men så är det) och det brukar inte lukta sådär superfräscht när man kommer in efter lunchen. Tänk då om 40 pers ska sitta i samma rum, hela dagen, äta, andas och ha sig. Uh, sunk (säger hon som inte duschat håret).

Jag ska iaf ta med mig kofta och grejor så att jag står ut med öppet fönster - för det lär behövas, big time!

Ja, det är saker som jag tänker på innan tentan. Det, och allt jag ska göra efter tentan. Konstigt att jag har svårt att fokusera och få in tentasakerna..

Saknar mina fina som inte är här. Saknar min syster väldigt mycket.
Längtar till jul då hon och hennes kompanjon förhoppningsvis kommer att hänga här en hel del så vi kan ses. Och så längtar jag efter andra saker som också har med julen att göra.
Och ja - jag har redan börjat handla julklappar. Can't help it.

Over and out
/m

söndag 24 oktober 2010

Att ligga på golvet på IKEA..


..tycker somliga tydligen är en bra idé. Eller ja, de tycker att det är okey att deras barn gör det. För deras barn är ju gulligast i världen.

Alright, för att förtydliga detta. Jag hatar inte barn. Men jag har något emot de föräldrar och andra vuxna människor som har hand om barn, som inte tar hänsyn till andra människor som inte har barn med sig (och därmed inte har gigantisk tollerans gentemot hur barn bör bete sig på offentliga platser).
För att rada upp en del av dagens händelser.

Jag var på IKEA och det var brutalt mycket folk där.
Följande saker utspelade sig i varuhuset:

- Ett barn ligger på golvet (givetvis mitt i gången) och gör snöänglarna. Föräldrar står och tittar och ser allmänt lyckliga ut.
- Ett barn går fram och dunkar en IKEA-anställd som packar upp saker i ryggen. Varpå pappan säger "men åh, vill du klappa?"
- Ett annat barn springer och tar de tomma kartonger som blir efter uppackningen. Hans mamma säger "vad fina! ska du visa dem för pappa?"

Någonstans redan efter incident nr 1 var mitt tålamod slut. Därför var det idag otroligt nära att jag snäste av ett totalt okänt par.
Jag stod i kö till självscanningskassan där det står "max 15 varor". Kön var lång och väldigt många hade för många varor. Jag kan tillägga att jag i detta skede bara ville ut och inte hade särskilt många varor själv.
Då hör jag två par (som var i sällskap och där kvinnorna dessutom var gravida) som stod framför mig och kommenterade skylten med "max 15 varor"-texten. Och tyckte att de rättfärdigade att de hade fler varor genom att säga "men vi är ju 2, då räknas det väl inte? Då delar man ju på 2".

Här var jag när att brista ut i ett raseriutbrott i typ med. "och jag som är singel, ska jag bara visa hänsyn åt alla som har barn, ska ha barn och alla som är tillsammans med någon. Någon som kan tänka sig visa lite hänsyn åt en människa som lever själv?"

Ja, så tänkte jag.
Men istället för att totalbrista körde jag hem, satte mig i soffan surade lite.
Innan jag gjorde allt annat än vad jag borde göra.
Jag har inventerat lite bland mina julsaker och bland ljus.
Veckan som kommer är tentavecka, och till helgen är det sittning. Men helgen efter det är det köksrenovering som står på schemat. Ska bli så skönt att få ordning! Just nu sitter det en gul tapet med bård uppe. Ljuvligt kanske några skulle säga - förfärligt säger jag.

Till advent ska lägenheten vara helt färdig. Tavlorna ska vara uppe och allt annat finlir jag har kvar ska vara ordnat.

Nåväl.
Jag borde plugga, men just nu sitter jag och kollar på "Bernard & Bianca i Australien", en riktig höjdarfilm må jag säga.

Nu ska jag sitta själv i min soffa, här är alla singlar välkomna och välpriviligerade!
/m

torsdag 21 oktober 2010

Pausknapp på livet

Sådär. Minns knappt vad som hänt sen sist.
Blame it on the ålder.

Om en vecka har jag tenta. Och ångesten är redan här. Ja, det har den iofs varit i någon vecka redan. Idag fick jag ringa till min äldsta vän och säga att jag inte kommer upp till hans stad i helgen, som planerat. Jag måste stanna hemma och plugga. Röv på det.

För att förtydliga, det är ingen liten skittenta jag har. Det är en 2-dagarstenta. Ja, ni läste rätt - 2 dagar. Den är så stor att de delar upp den på 2 (!) dagar.

Jag saknar min sis. Hon bor en bit ifrån mig och vi ses inte så ofta som jag önskar. Dels för att ingen av oss har jättemycket tid över och så kostar det att resa i detta avlånga land.
Så därför saknar jag henne. Dessutom är jag ganska dålig på att ringa henne, och hon är ganska dålig på att ringa mig. Men vi vet att vi finns där, oavsett vad.

Hennes stabilta Herr K tog lite bilder på mig och min kära katt sist de var i trakterna. Han är en otroligt duktig fotograf och det var roligt att få lite bilder på oss tillsammans. Oftast är det ju jag som står bakom kameran annars. Och med en katt på 15,5 år får man vara realist och inse att hon eventuellt inte kommer hänga med i 10 år till.

Nu borde jag dyka ner med näsan i böckerna. Men jag ska bara...
Längtar till efter tentan, då ska det ordnas i lägenheten så allt blir klart. Köket ska få sig ett lyft och alla tavlor ska upp.
Sen är det dags att adventspynta så småningom..

Åh, nu msn-video-muppade jag och min syster oss. Hon hade skurit sig och sedan haft ett plåster på lite för länge så hennes finger såg helt svampigt ut nu. Åh, vad det är käääärlek!

Nu får det räcka.
Over and out.
/m

tisdag 12 oktober 2010

Tunga, toalett och trall

Igår var jag med om något märkligt, och ikväll händer samma sak.
Av någon okänd anledning svullnar min tunga på kvällarna. Igår undrade jag om det verkligen var en bra idé att gå och lägga sig, eller om det skulle sluta med "ung kvinna kvävdes av egen tunga"-rubrik på notisen om min död.
Men det gick bra, och under dagen gick svullnaden ner. Men nu dyker det upp igen.
Tanken som låg närmst till hand var att det borde vara en allergisk reaktion, men ikväll har jag ätit annan mat och ändå svullnar tungan.

Jag självdiagnostiserar mig härmed med "kvälls-tunga: ett mycket ovanligt fenomen som visar sig genom att tungan svullnar kvällstid".
Frågor? Nej, bra.

Helgen spenderades till stor del på min toalett, och nej, jag var inte magsjuk. Jag och pappa (läs pappa) renoverade badrummet. Och om jag må säga det är det betydligt schystare nu än innan. Nu slipper jag nämligen ha ett badrumsskåp som är så brett att det går in i duschen och som dessutom är köpt på en loppis från -74, ungefär.
Jag har sagt det innan och jag säger det igen -IKEA. Och Päpz!

Hej vad det går när man ska göra saker med päpz, det är lovely! Det ska ordnas och fixas och skrivas och bankas och handlas och letas och skruvas.

Om några veckor ska vi ge oss på köket, och päpz har blivit väldigt förtjust i min idé om att göra en fondvägg med tapet.
Mammas reaktion på detta var väldigt rolig: "Ronny, kommer du inte ihåg vad du lovat?"
Här blir jag lite nyfiken och ber om en bakgrund till varför min pappa skulle lovat något om att inte fixa saker hemma. Han är ju kung på sådant.
Jo, de visar sig att mämz och päpz skulle tapetsera om hemma en gång för ganska många år sedan nu, det började med att pappa körde tummen genom första våden.
När klockan var efter midnatt och mämz ville gå och lägga sig fortsatte päpz (i vanlig ordning) att ånga på och ville göra färdigt hela rummet.
Det var helt enkelt katastrof. Mämz fick då Päpz att lova att aldrig tapetsera igen. Men jag tror det blir ett hävande av det avtalet nu..

Imorgon är det international suite up day. Hörde också att det skulle vara någon dag för att främja naturen. Jag firar detta genom att cykla till skolan i highheels och kavaj (eventuellt, inga löften avlagda).

Idag fikade jag med Fröken C. Vi har inte setts sen förra hösten tror jag. Hon är bra hon, väldigt bra. Henne har jag saknat.
Och jag insåg när hon kom gående att jag verkligen måste shape:a up. Damn, hon är het. Hon inspirerar mig att gå upp 15 minuter tidigare för att kanske borsta håret och tänka en gång till innan jag drar på mig kläderna. Kanske lite bling sådär mitt i veckan? Vad hände? Jag var ju "Fröken Örhänga & Bling" innan. Nu är det mest en klocka och en ring som åker på. Och smink, på en tooorsdag?! Nää, så långt kan vi väl inte gå? Till mitt försvar säger jag att jag har mycket problem med min allergi och att jag kliar mig så mycket i ögonen att jag mest smetat ut det om jag satt dit något... Håller den ursäkten? Inte? Nej, väntade mig inte det heller.

Nåväl. En dag..

Drev dessutom päpz till ett par smärre utbrott i helgen när jag sjöng på jullåtar. Nu börjar jag tralla intron för att reta honom. Det finns så mycket käärlek i familjen!

Nä, nu lägger jag ner.
Over and out
/m

onsdag 6 oktober 2010

O, helga E6an

Finally! Idag var vägarbetet på E6an klart. Lovely!
Härligt att slippa skrutta fram i 70.

I helgen var jag på bröllop, första kusinen på G-sidan som gifte sig. De såg väldigt lyckliga ut, stort grattis till dem. Pappa fick äran att välja vilka skor jag skulle ha på mig, med motiveringen att det var hans sida av släkten så vägde hans röst tyngst i hushållet.
Eftersom jag inte skulle med på festen svängde jag inom Fam S och hälsade på när jag ändå var i trakterna. Vilken familj det är, grymma.

Sis och hennes +1 var nere över helgen. Mycket löv till min syster.
Och idag när jag satt i bilen lyssnade jag på julmusik, allt för att tänka på den grymmaste syrran man kan ha och skratta lite. Julen hemma oss klarar man sig inte genom utan men.
Och en av highlightens var när vi var på midnattsmässan för några år sen och vi lyssnade till en version av "O, helga natt" som inte var av denna värld. Hela midnattsmässan var inte av denna värld. Efter det gick varje medlem av familjen hem och la sig i fosterställning och vaggade sig till sömns. Än idag är det aningen tabu att prata om det (förstå ironin).

Och nej, det är faktiskt inte så långt kvar till jul som man kanske tror.


Nu ska jag läsa lite viktiga papper, otrolgt viktiga papper är det.
Over and out
/m

tisdag 28 september 2010

IKEA är min herde, mig skall intet fattas

"Det tar sig", sa mordbrännaren. Var en sväng på IKEA idag efter skolan, där jag dock var flitigast med att lösa sudoku istället för att vara allert. Men har man dålig karaktär så har man.
Nu är det inte så mycket kvar i vardagsrummet. Fick köpt korgar så jag fått ner alla skivor där och så blev det ett par krukor och en liten grön växt. När jag kom hem såg jag dock att det hade varit nice med en sådan på den schysta pidestalen jag fått ärva från min farfar.


Vill ju ha ett schyst place när det ska visas upp för syrran för första gången till helgen.
Och just det, jag har hantverkare i lägenheten igen. När jag kom hem igår hade de dragit fram kylen och spisen. Och så hade de monterat isär köksfläkten. Och så lät de det stå till idag. Och nu står spisen fortfarande framdragen. Behöver jag nämna att jag är måttligt road av detta faktum?
Och så var jag inom en byggvaruhandel. Det är alltid lika spännande att komma in där som tjej. Man är nämligen totalt oduglig och totalt okunnig, i en del av personalens ögon.
Jag frågade om de hade "badkarspluggar", jag blev genast tillrättavisad och fick lära mig att det hette "badkarspropp", dock stod det inte ens "badkarspropp" på förpackningen utan något i stil med "vaskplugg" eller något.
Frigolit var nästa mission. Och crap vad trött man blir på människor. Jag har köpt frigolitplattor förr, jag använder de till att göra tavlor av. Det jag ville ha svar på var om de hade sådana och var jag kunde hitta dem. Till svar på detta fick jag "ja, hur stor ska den va?" och jag svarade att det skulle vara standardmåttet som brukade finnas, tyckte det var ett dugligt svar. Och jo, det var det. För de hade frigolitplattor i standardmått i både 1cm, 2cm, 5cm, 7cm och 10cm. Detta fick jag förklarat för mig med tillhörande gester för att visa hur tjock varje platta var. Och när jag hade fått svar på var de fanns sa butiksbiträdet till mig "Frigolit det är de mjuuuuuka plattorna. Vita är de". Tack för den, men jag är inte född i Fjöntarp (som min päpz brukar säga).

Imorgon ska jag besiktiga den gamla lägenheten. Städad och klar. När jag gick dit förra veckan för att städa gjorde jag en liten tabbe. Jag gick upp i trappen med dammsugaren i handen och slangen runt halsen, satte nyckeln i låset och kunde inte vrida om. Jag kollade på nyckeln och konstaterade att det var rätt nyckel. Hör började svordommarna stå som spön i backen och tankar som "har de bytat lås" och "har jag glömt att flytta ut? har jag missat sista utflyttningsdatumet". Identitetsstöld kanske?
Men så kollade jag runt i trappen och tyckte inte riktigt det stämde, och de saker jag tänkt på när jag gått in i trappen fick allt att klarna.
Jag stod i fel trapp och försökte låsa upp någon annans lägenhet. Som tur var öppnade ingen dörren. "Dammsugare?"

Samma kväll när jag var påväg mot lite trevligt häng med compadres mötte jag en kille på runt 3 år som cyklade på en trehjuling i plast framför sin mamma. Jag försöker att ha så lite fördomar som möjligt, men jag undrar verkligen hur det kommer gå för den killen. 3 bast och han gjorde en "driveby" på mig när vi möttes. Lyfte handen, formad som en pistol och låtsades skjuta mig. Kändes inte helt bra helt enkelt.

Mycket action i mitt liv nu.
Är det inte frigolitplattor eller identitetskapning så är det driveby:s på en plastig trehjuling.
Nu ska jag tagga ner med lite te innan det är sängdags. Imorgon ska jag vara taxi åt en riktig hjälte. Det gör inget.

Over and out
/Ninja - jo, nu var det längesen sista. Dags att plock fram den lilla rackaren.

lördag 25 september 2010

Socialt vidbränd

Ja crap, vad det är mycket socialiserande denna helgen. Tokmycket.
Jag menar inte att gnälla, för det är trevligt. Men det är så givet att allt ska komma på en gång.
Igår - pizzakväll med brudar från klassen och ett gäng goa grabbar.
Idag - B-day fika hos Fröken T och sedan inflyttningsfest hos J & M.
Morgondagen bjuder på ännu lite härlig slyttstädning och sedan fika med 2 gamla gymnasieklasskompisar.
På söndag kväll kommer jag mest troligt att dra ett täcka över mig och isolera mig.

I veckan mailade jag en av mina äldsta vänner, och en av de närmsta.
Igår läste jag svaret, och blev rörd till tårar.
Jag uppskattar denna personen så mycket att jag blir varm i kroppen när jag tänker på honom. Det är en av de finaste personerna jag vet. Det finns mycket kärlek att ge till den människan - because he's worth it.

Imorgon ska jag, tillsammans med mamma och pappa, städa färdigt den gamla lägenheten. På onsdag är det dags för besiktning och överlämning av nycklarna och allt går vägen.
Det ska bli skönt att lämna över nycklarna och bli av med den faktiskt. Och den är faktiskt inte min, utan min systers. Visst, det var en mysig lägenhet och lite vemodigt att lämna är det väl ofta, men det känns bra.


Nästa helg gifter sig min kusin. Första bröllopet bland kusinerna på den sidan av släkten.
Kalasigt.
Och så kommer systern och K ner. Ska bli kul att visa nya lägenheten för dem.
Nu har jag lite att stå i inför eftermiddagen och kvällens bravader.

Over and out
/m

lördag 18 september 2010

Full på folk

Mätt på människor.
Idag var jag ute på möbeljakt. Och det gick ganska bra det. Ska montera ihop och ha mig imorgon. Ska bli spännanade att se. Snart är vardagsrummet helt färdigt. Korta meningar är underskattade. Bara så ni vet.
Dessutom hittade jag en bra hylla som jag mest troligt kommer placera i köket. Heja, heja när det går bra.
Men fyyy vad mycket folk det var ute. Tydligen har människor inte annat för sig när det blåser röven av en och piskar ner regn, än att åka till diverse butiker och varuhus.




Åh, det finns 3 fina människor på denna bild, 2 av dem befinner sig i ett land alldeles för långt härifrån. I en stad som har blivit känt för oss som "T-town" aka Toronto i folkmun.
Och dessa 2 filurer, tillsammans med den tredje kompanjonen, behagar inte komma tillbaka till Sverige förrän i januari. Att de bara har mage.
Så SötFrida, I miss you och dina karlar där borta!

Imorgon är det val. Imorgon kväll är det avgjort om vi kommer att behålla regeringen som finns i dagsläget eller om det är dags för en ny att stiga fram. Jag vet vad jag hoppas på.

Tycker dock det är hysteriskt roligt att den "stackars" SD-killen som fick ett hakkors inristat i pannan är misstänkt för att ha gjort det själv.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=4024853
Där har ni lite intressant läsning.


Nu ska jag ägna mig helhjärtat åt slutscenen av 300.
Over and out
/m

torsdag 16 september 2010

Bortskämd

Ja, det har jag sannerligen blivit ikväll.
Blev bjuden på en trevlig middag på schysta Brooklyn här i stan. Den där J skämmer verkligen bort mig alldeles för mycket när vi ses. Kanske föreligger en viss sympati för den fattiga studenten?

Imorgon är jag ledig från föreläsningar. Då ska jag bege mig ut på landet. Jag saknar landet, och jag tror att landet saknar mig.

Lördagen kommer att tillbringar i diverse olika butiker. Här ska letas matta till vardagsrummet. Det är verkligen på tiden att jag blir ordentligt färdig här. Kanske lika bra att införskaffa de där tavellistorna och bestämma mig för vad för möbel jag vill ha till mina CD-skivor. Advent är närmare än vad man tror (jo, det är sant, jag ljuger inte. och ja, jag tänker redan på julen) och då ska det va ordning i my crib. Största projektet kommer bli köket. Och sen lite i badrummet också.

By the way, fick för mig att rengöra vattenlåset i badkaret på bakfyllan i söndags. Tyckte det rann ner lite dåligt när jag duschade. Sådär bra idé att ta sig an på bakfyllan. Hänga över badkarskanten och peta bort gegga och skrubba rent. Och nu får jag inte på fronten på badkaret igen så den står fint lutad mot badkaret. Voilá!
Päpz, var är du?

Så, det var uppdatering det.

Tråkigt inlägg, men skriver dels för att mina Fina Fröken F som är i utlandet ska kunna ha koll på mig. Jag saknar dig Fina Fröken F, Helsingborg, Skåne, Sverige är tomt utan dig och boysen! Massa lööv till alla er!

Och, glöm inte rösta på söndag. Helst rätt. Men absolut inte tokfel, typ SD. Det är tokfel.

Over and out.
/m

söndag 12 september 2010

Medveten och Kritisk

Jag känner mig själv, så bra det går tror jag.
Jag har väldigt svårt att förstå allting med mig själv, men jag är oerhört medveten om hur jag är. Det är en ganska dålig förklaring av något. Det låter kanske som att jag då skulle ha stenkoll, men det har jag verkligen inte.

Det händer ständigt saker med mig som jag inte riktigt kan kontrollera men som jag är medveten om. Jag är också väldigt kritisk i mitt tänkande. Jag skulle inte stå ut med att vara en blåögd, naiv person. Det är inte jag helt enkelt.
Det händer att människor kallar mig negativ, vilket kan göra mig aningen irriterad. Jag är inte naiv, jag är inte heller negativ. Jag tänker realistiskt och kritiskt. Jag studsar inte runt på rosa moln, och visst, vill ni då kalla mig negativ så gör det. Men tänk ett steg längre. Till vilken nytta kallas jag för negativ?

En person sa idag att han inte ville göra samma misstag igen och slänga bort ett gäng år på en människa som inte är rätt (i detta fallet menat mig). Jag får skylla mig själv, för det var jag som drog in på det spåret. Men vilket sågning. Jag undrar då, är jag oönskad som upplevelse i den personens liv? Är jag en hemsk person? Jag måste svara nej. Jag är ingen hemsk person.
Den person jag är hemskast mot är mig själv. Mot andra är jag varm, generös och uppmuntrande. Jag ställer upp för mina vänner, jag prioriterar alla andra före mig själv. Jag höjer inte mig själv till skyarna nu, jag måste säga detta. Jag måste få ut det, måste skriva det. Det måste bli verkligt.

Det är dags för mig att resa mig upp, och stanna där.
Klyschigt.
Jävligt mesigt sagt, rent ut sagt. Och vilken sell-out att skriva det här.


Do I need to say att det inte är den bästa kvällen ikväll?
Men nu har jag tömt ut lite.
Det finns mycket jag längtar efter just nu. Längtar, längtar, längtar.

/m

torsdag 9 september 2010

Dolle 1 & Dolle 2

Sådär.

Det är nästan så att det känns som att saker börjar ordna upp sig.
I tisdags var jag hos "tanddollen" för den där tanden jag fick lite smått sönderslagen förra veckan när jag fick en fet armbåge på munnen.
De slipade till den lite fint och la ett av de största lager av någon läskig gegga på.
Men de sa att det nog skulle bli bra så. Om tanden blir svart ska jag ringa tillbaka och få en ny tid. Wooop, wooop!

Och sen var jag hos min vanliga "Dolle" i onsdags. De tyckte visst att det var nödvändigt att tömma mig på 7 rör blod, 1 styck stick i fingret och en mugg med kiss.

Inte många saker som känns så märkliga som att kissa i en mugg, som man skrivit sitt namn på, och sedan öppna en liten lucka i väggen som man sätter in muggen i.
Mycket märklig känsla.

Torsdagens eftermiddag och kväll spenderades med Fröknarna J och T. Fröken J lämnade nämligen Skånelandet idag, för en längre tid så det blev lite hejdå-mat och fika. Och supersöta T hade köpt en underbart fin present till J. Fröken T är verkligen en bra vän hon. Sötnöt!

Nu, snart är det dags att införskaffa en ny säng. IKEA here i come. Med bästa, händigaste Päpz då såklart. Eventuellt kommer Mämz med också, så kanske hon kan pyssla lite med mina gardiner under tiden som jag och pappa släpar runt på sängar.

Jag saknar min syster, mycket. Och Kanadensarna. Mina vänner har åkt till Kanada för praktik en hel termin. Finns en viss brud som åkte dit som det kommer kännas tomt utan. Men gött för henne. Snart 21 Januari igen..
Och om man ska utgå ifrån hur jag tänker borde det inte vara så farligt.
Under dagens föreläsning satt jag nämligen och skrev en lista med människor som jag ska köpa julklappar till, med tillhörande förslag på julklappar. Det är faktiskt inte såå lång tid kvar.

I år får jag kanske in en julgran i lägenheten. Varnade Herr Ke för det under vår promenad härom kvällen. Att det kansnke blir så att jag behöver hjälp med att dra hem en julgran. Han fnös. Han är inget stort fan av julen, eller ja, han hype:ar inte den direkt.
Det är snarare så att han gör narr av mitt julgodis, men min saffranslängd med vit choklad gick hem. Men det är hans grej, att vara lite småcynisk ibland. Det hör till.

Nä, nu drar jag till IKEA, kanske blir lite köttbullar för 16 spänn eller vad de har att bjuda på idag.
Och så borde jag kolla på mattor. Borde. Hoppas innerligt att där inte är så mycket folk, då går jag nuts.


Over and out
/m

måndag 6 september 2010

Oinspirerande

Så, nu är nollningen över.
Och jag trodde att jag skulle känna mig så lugn så, men icke. Har en lång lista med saker som ska göras. Det är bara till att börja beta av den där listan.

Har dessutom, med min sedvanliga tur, fått en armbåge i huvudet som resulterade i att jag nu måste till tandläkaren imorgon.
Slog nämligen av en flisa på framtanden, och om det bara varit så väl. Men nej. Har dessutom en spricka som går uppifrån och ner längst hela tanden. Just my luck.
Tycker det får vara nog med otur nu.

Jag är i valet och kvalet om jag ska fortsätta som General för nollningen eller om jag ska lämna över.
Veckan har varit bra och galen. Vissa dagar har jag varit tokig på folk men över lag är jag väldigt tacksam till de som verkligen ställt upp och hjälpt till - tack grymma faddrar!

Igår var M&P här och ordnade lite. Eller ja, Päpz då. Det skruvades upp hatthylla (eftersom jag fick skruva ner den, (ja, med hjälp av Ke) när det skulle målas om.), häftades antennsladd och drog någon elsladd.
Jag har så bra föräldrar. Tack snälla!

Sen var det dags att dra vidare för att städa festlokalen efter lördagens fest. Vi var 4 av 13 personer. Great där. Jag är inte bitter. Nåväl.

Efter det skulle vi gå och äta och då sprang vi på Lina, så hon hängde på också. Tror vi satt där i mer än 2h och snackade skit. Lovely!

Idag var det tillbaka till skolan. Och, ursäkta mig, men vi har en så ofantligt oinspirerande föreläsare. Jag frågar verkligen mig varför hon vill vara föreläsare. Hon svarar knappt på frågor, läser innantill, avbryter studenter när de ställer frågor, har overhead-bilder med ofantligt mycket text som är utskrivna på en skrivare med dålig färg så texten inte syns.



Nä, fy fän vilket tråkigt inlägg. Ett sådant som precis alla andra skriver. Men jag orkar inte. Den där föreläsaren har smittat av sig.

Over and out!
/m

lördag 4 september 2010

Generalen är sönderstressad

Veckan är heeelt galen.
Igår tänkte jag att denna dagen skulle bli lite lugnare och så, men nu sitter jag här och är lika stressad som jag varit hela veckan.

Måste, måste, måste hinna med en massa saker.

Men veckan har varit bra. I torsdags var det Villanfestivalen och det var lite av en dröm som gick i uppfyllelse. Socionomerna ägde stället!
Som jag har kämpat för att sätta socionomerna på kartan och nu var det äntligen dags.
Dagen efter fick vi beröm och lovord från alla möjliga människor. Lovely!

Sista dagen för nollningen idag. Sista dagen som jag officiellt är "General MalleBalle Ninja".
Funderar redan på om jag ska ta mig an nästa nollning eller inte. Förutsatt att folk vill att jag gör det då.
Det tål att tänkas på.
Jag vet att jag inte borde, men de tär ju så kul när det lyckas. Jag vill vara med och göra nollningne till något stort för oss, och jag har redan massa idéer inför nästa nollning med saker som ska ändras på. Det kan bli riktigt bra.

Men nästa vecka ska jag totalsläppa nollningen, förutom att jag ska boka sittningssalen då.
Annars blir det fokus på skolan.

Nu måste jag dra ner och handla inför kvällen, det ska bjudas på mat nämligen.

Over and out
/m

söndag 29 augusti 2010

Generalen är redo!

Ja, imorgon är det dags.
Det är första dagen på nollningen, och jag - som novischgenreal, är redo!
Nu är det no holding back, ni kör vi igång en rejält bra nollning. Hoppas jag.
Det har varit stressigt och rörigt in i det sista, och än är det inte över.
Men jag har ingen aning om vad jag skulle göra utan Fröken T som stöttar mig i vått och torrt.
Tack darling!

Imorgon är också dagen då hantverkarna kommer hit för att ordna i lägenheten. Sovrummet finns nu i vradagsrummet, hallen och i köket. Men det ska bli skönt att få snyggare väggar. Och efter det är det dags att ta tag i köket. Och hänga upp tavlor, och ordna till golvet. Och lägga upp gardinerna. Och fixa ett nytt badrumsskåp och måla om där.

Märks det att jag lätt stressar upp mig?
Men jag vill ju bara bli klar med allt, nu nu nu!

Var ute en sväng i torsdags, det var ju Villan-premiär!
Hade dock tre tentor mellan 8-17 dagen efter, men vad gör man inte för att träffa sina fina vänner?

Jag har inte riktig fattat det, imorgon drar det igång. På med den spy-rosa tröjan och var den Ninja-general som vara jag kan vara! Med hjälp av ett gött gäng faddrar såklart.

Nu ska jag ta och ordna med det sista inför imorgon. Försöka få lite ordning, spana lite kläder. Landa lite, ladda lite. Förbereda vad jag ska säga när jag står inför nästan 100 pers och pratar. Heja, heja.

Ey oh, let's go!
/m

onsdag 25 augusti 2010

Ännu mer mucho

Mitt liv är för tillfället helt galet.
Och jag är psykiskt utmattad. Innan nollningen och skolan ens har börjat - lovely.
Och om någon undrar har jag nu en definition av psykiskt utmattning och det är:
"Psykisk utmattning är när man börjar gråta av alltför många saker, exempelvis ett papercut". Det hände mig nämligen idag, jag fick ett papercut, eller ja, snarare ett lådcut eftersom jag skar mig på väven på en låda i köket. Detta ledde till tårar. Och inte för att det gjorde sådär jätteont utan för att jag är så totalt utmattad.

Detta är galet.
Och jag håller på att bli galen.

Lägenheten.
Jag trivs, tror jag. Det är en fin lägenhet. Men det är en nystart, och jag är förvirrad.
Jag börjar känna mig gammal. Jag nojar över min ålder. Och jag är själv.
Det är bara en "kommer och går-noja". Men likväl en noja när den väl kommer.
Men som en viss smålänning sa igår "du är inte ensam", och jag är beredd att hålla med.
Jag har en fin familj.
Och de senaste dagarna har staden invaderats av ett underbart gäng vänner. Jag är otroligt glad att ha dessa fina människor omkring mig. Det är lyx. Och kärlek.
Men detta förändrar inte att jag lever själv. Och jag vill gilla det, jag vill älska det. Och jag gör det, men inte alltid.
Jag tror att det kommer bli bättre när jag är helt färdig med lägenheten. När målarna har varit här, när mattorna är inhandlade och den nya sängen är på plats. DÅ tror jag att jag kommer landa lite mer.
Jag vill ta mig genom dessa stressiga veckorna jag har framför mig nu, bli klar med lägenheten och sedan ta en lååångt, skönt bad.

Och eventuellt skaffa mig en karatefylla på det, bara för att.

Och ni må kalla mig galen (som jag sa innan är det inte långt ifrån), men det känns som att hösten är här, vilket betyder att tiden kommer att rulla på och snart är det dags för att plocka fram adventsljusstaken. Jag har redan börjat fundera på om det blir någon julgran i år.
Men ja, jag ska försöka lugna mig.

Imorgon ska jag klippa mig och färga håret tänkte jag. Lovely! Var ett gäng månader sen sist.
På kvällen är det lite festilgheter hos fina F&E med ett gäng vänner, härligt.
Dock mindre härligt att jag har tenta dagen efter. Men det får jag ta då.
Har ändå inte hunnit plugga eller kunnat koncentrera mig för att plugga. Det kommer nog inte gå så bra. Jag är för trött för detta just nu. Har varit alltför mycket energikrävande saker på senaste.

Jag behöver semester -igen. Jag behöver lite roliga, avslappnade dagar.
Jag längtar efter att livet ska lugna ner sig lite. Men bara ett tag, ananrs kan det ju bli lite tråkigt..

Nu får det räcka.

Over and out
/Ninja

onsdag 18 augusti 2010

Mucho, mucho, mucho!

Ja, nu är det mycket!

Kom hem från utlandet i helgen (lovely trip med 48 gradig värme, sol, bad, bad med delfiner och god mat och god dricka), och dagen efter flyttade jag till min nya lägenhet.
Jag har nu 10 kvm mer att leva loppan på. Och alla lådor är redan uppackade, är man grym på att packa upp lådor eller vad?

Men nu känns det verkligen att tiden har sprungit iväg.
Jag har dessutom inget internet i lägenheten ännu så är aningen handikappad känner jag.
Löjligt vad mycket det ställer till med bara för att man förlorar sitt internet. Löjligt, var ordet.

Men ja, imorgon blir det jobb. Och eventuellt fredag. Sedan tror jag att jag kommer ha svårt att hinna med mer jobb. Det ska pluggas inför tenta, Tonnedarling kommer ner och så har jag en hel nollning att styra upp. Detta eftersom (har jag redan sagt det kanske?) skolan har lagt allas schema så att det krockar med delar av vårt snygga schema. Men, så kan det vara.

Så jag kommer verkligen inte ligga på latsidan här inte.

Just nu befinner jag mig på en ort utanför stan för att låna lite internet och få kontakt med omvärlden. Och finna lite pluggro. Det har gått sådär med pluggron, men desto bättre med kontakten med omvärlden. Man kan inte lyckas med allt.
Och just det, det regnar.
Jag jobbar fortfarande på att ställa om mig från 48 grader och strålande sol till det lynnigaste vädret på länge. Nyss satt jag ute och läste och njöt av solens värme, och så öppnade himlen sig. Tack för den Televerket.

Ja, nya lyan är bra. Väntar på att en elektiker ska komma dit och ordna lite saker som förra hyresgäster mixtrat med. Och så ska det komma några och måla om mitt sovrum. Efter det kommer jag att måla om köket och lägga nytt golv där. Sen kommer den vara prima ballerina.
Prepare for inflyttningsfika/fest i vanlig ordning!
Dock oklart när det kommer bli.

Min syster har fått en sjuka, jag är orolig för henne. Det kan vara så att hon blir helt bra, men eftersom hon gått med infektionen ett tag utan att upptäcka det så kan hon få "men" (säger man så?). Hoppas på det bästa.

Till helgen blir det stor 30-årsfest. Ska bara bli färdig till att köpa present också. Knappt panik. När tusan ska jag hinna med det? Kom igen Ninja, kom igen!

Nu får det räcka, nu vet ni att jag lever.
Jag har bara inget internet.

Over and out
/m

torsdag 5 augusti 2010

Ljus i tunneln

Sådär.
Det har hänt en väldig massa denna veckan.
Besiktningen av den nya lägenheten var i måndags och pappa var där. Katastrof. Jag förstår verkligen inte. Och så blir jag arg. Varför kan man inte städa efter sig när man flyttar ut? Det är andra gången det händer mig, av två möjliga. Great.
Och det är inte som jag gnäller, det var katastrof, jag var över efter jobbet och kollade.
Det fanns spindelnät i taket, smuts bakom kökslådorna, skitig ugn och kyl, kaffefläckar på väggarna, gamla löv bakom elementen, smutsiga fönster och ja, jag vet knappt allt. Ja, just det. Det låg ett halv paket makaroner bakom spisen och ett par schampoflaskor under badkaret.
Härlig kille som städat så bra..

Så det har tagit väldigt mycket energi att ringa fram och tillbaka angående vad som gäller vid flyttstädning, bråkat med hyresvärden om den dåliga städningen och jobbat häcken av mig på Yvan.
Och ja, när det väl blev bestämt angående städningen var det dags att ta tag i det.
Och jag kan säga, att jag vet inte vad jag skulle göra utan mina föräldrar. Särskilt Pappa som har gjort ett superjobb denna veckan. Det är hans sista semestervecka och han har mer eller mindre spenderat all tid i nya lägenheten och att ordna saker till den.
Underbara, älskade pappa!

Så, det har varit min vecka.
Och idag slant jag först med en mattkniv och satte den i pekfingret och för ett litet tag sedan när jag gjorde en sallad till imorgon passade jag på att skala av en bit av tummen också.
Det går bra nu.

Men imorgon natt beger jag mig till utlandet, och det ska bli underbart. Semestern kunde inte kommit lägligare.
Två tunga veckor på jobb avklarade, toppade med storstädning av en lägenhet 3 kvällar denna veckan. Jag är helt slut. Kalla mig klen, men det är aningen jobbigt att inte sitta ner på en hel dag och bara vara hemma för att diska och sova.

Det ska bli skönt med semester.

Och ja, icke att glömma. Dagen efter att jag kommit hem är det dags att flytta. Så nu ska jag nog ta och packa ner resten av lägenheten i bananlådor. Och en resväska till semestern.
Klockan är 22 och imorgon är det dags att masa sig upp till jobb igen.
Ska bara först, ska bara...

Over and out /m

söndag 1 augusti 2010

Sunday bloody sunday

Nja, riktigt så illa är det inte.
Kan inte klaga något vidare faktiskt. Har nu ätit, diskat undan, gjort matlådor och slängde precis igång Inglouriois Basterds. Kan nog bli en bra avslutning på en ganska produktiv dag.

I förmiddags var jag iväg och kollade golv på IKEA och provade ut en säng.
För NU är det klart. Jag har skrivit på papperna, första hyran är betald och imorgon får jag nycklarna. Eller ja, pappa får nycklarna eftersom jag jobbar är han en hyvens man och ställer upp på att vara med på besiktningen. Päpz is da män!

Imorgon får jag altså nycklarna till min första helt och hållet egna lägenhet som enbart jag bestämmer över. Speciell känsla det där. Tidigare har jag bott tillsammans med en annan person, där vi var två om att bestämma och just nu bor jag i andra hand i min systers lägenhet.
Den kommande gången är det upp till mig. På gott och ont. Men det känns som att det verkligen är på tiden.

Så, nu sitter jag här, omringad av bananlådor. Men det är skönt att vara beredd. Kommer bli en rörig vecka. Får nycklarna imorgon efter besiktningen, då får jag också veta vad hyresvärdarna kommer stå för i lägenheten som behöver göras. På lördag åker jag till utlandet och förmodligen jobbar jag en del i veckan. Full rulle - och lite svårt att veta när jag ska flytta.

MEN - i helgen var det festival i stan. Det blev en väldigt festlig fredag. Ganska spontan. Skulle fått långväga besök, men så blev det inte (vilket var väldigt synd). Istället drog jag ut med Fröken M och det slogs banne mig klackar i taket som aldrig förr. Skulle kunna vara så att det blev lite i överkant av det goda, men kul var det. Thanks M!
Så igår blev det lugnt, drog ner på stan och kollade lite Timbuktu hängde med grabbarna och snackade lite skit. Sen blev det en ganska tidig hemgång.

Och just det, grannen har köpt en vuvuzela - hurra!

Thats it!
Ciao /m

tisdag 27 juli 2010

Tisdag

Ja, då var det tisdag. Inte så mycket att säga om det.

Jobbade idag, det var okey. Vi är ett gäng som sysslar med lite annat nu, vilket inte gör så mycket för då kan vi stå och snacka lite skit samtidigt.
Blir jobb imorgon också, sedan ut på middag med la Familia - alla 5 "ut-och-ät-dugliga". Finns två håriga varelser också, men de är mer "äta-inne" av sig.
Det känns bra att säga att Herr K är en del av familjen, för det är han. Syrrans sambo är en bra en.
Sista kvällen innan de åker tillbaka till stora staden.

Idag packade jag första lådan med saker i lägenheten.
Blandade känslor där.

Sitter just nu och väntar på min msn-date, som lyser med sin fråvaro. De visar "Closer" på Tv, funkar utmärkt som underhållning.

Jag har inte så mycket vettigt att säga, inget alls tror jag.
/m

söndag 25 juli 2010

Händeserika dagar

Händelserika dagar dethär.
(Förutom min läkeprocess som pågår för fullt.)

Fredagen bjöd på en trevlig överraskning i form av en lunchdate med en Herr J( det här Herr-systemet vet jag inte om det funkar, finns för många på samma bokstav). Den förfrågan fick jag kvällen innan, och vem kan dissa en lunch i Båstads hamn? Inte ens jag, trots min kluvenhet gentemot Båstad.
Detta fortsatte vidare med glass i Torekov, iaf för en av oss. Herr J:s glass började smälta lite för snabbt (pappa har lärt mig äta snabbt så jag klarade mig), så han blev mest kladdig, irriterad och klibbig. Han gav upp och slängde den.

Solen sken och det var bara sådär idylliskt som det kan vara i Skåne när vi satt på en stor sten nere vid vattnet och pratade. Skåne är underbart, det får man ge det.

Nästa etapp tillbringades dock inte i Skåne, utan i grannlandskapet, men jag har inget att klaga på där. Snack på stranden i solsken - och vilken sand. Kan nog vara den lenaste sand jag någonsin känt på. Lovely feeling!

Sen åkte jag och städade föräldrarna hus - antiklimax.


Igår var jag och tittade på en lägenhet, it's mine. Iaf sägs det så. Jag är inte säker förrän jag får papper på det, men hon sa att jag skulle få den och att vi skulle ordna allt på måndag.
Det hade varit skönt att veta vart jag ska bo i höst.
Lägenheten var helt okej, finns ett gängs saker att ordna, men jag tror nog att jag kan få det till något schyst. Inte min drömlägenhet, men man kan inte få allt och just nu behöver jag mer en lägenhet än mitt drömboende. Reality.

Idag blir det eventuellt en tur idag för att reka lite saker, eventuellt kommer nog en hylla att behövas. En skohylla och en hatthylla också tror jag. Lika bra att åka runt och spana in utbudet. Måtta lite och kolla in priser.
Som det är sagt är det tillgång till lägenheten redan den 1 Augusti, men i mina ögon ser det tajt ut. Besiktning är inte gjord av lägenheten ännu och (nu är jag ingen expert - what so ever) det skulle kunna vara så att det finns lite saker den lämnande hyresgästen behöver åtgärda. Kan bli tajt att hinna med på en vecka kanske. Jag vet inte. Spekulationer.

Sen tror jag att det ska målas lite a'la Päpz och Ninja innan det är dags att flytta in sakerna. Min pappa är grym.
Nu får det räcka, mer än tillräckligt har det blivit.
Dags att måtta en skohylla.
/m

torsdag 22 juli 2010

Har de riddarrustning på Gekås?



Jadå. Då var man framme vid det tjugonde inlägget. Fanfar på det.

Idag hade jag 4 "nära-döden-upplevelser". Det var en horribel dag på det planet.
Jag, sis och mamma hade planerat sen innan att dra till Gekås, Ullared idag. Puh, föga anade vi att det skulle regna och cirka 1 miljon av diverse olika folkslag skulle befinna sig där. Det pratades tyska, danska, norska, skånska, värmländska och ja, mer.

#1
Jag kan börja med att dra lite bakgrundsfakta, så som att jag de flesta dagar i veckan gör ett gäng armhävningar, ligger lite planka och så vidare för att hålla musklerna borta från att gå i ide. Detta är något jag klarar, inga problem. Det känns bra. Jag är stark, grymt stark för att vara tjej.
Men, inte ens 10 minuter klarade jag på Gekås innan något i armen totalbrast och jag trodde att jag skulle spy av smärta. Det var horribelt. Uh. Ja, med tanke på min ironiska inställning till mig själv och när jag slår mig skrattade jag bort det lite, tog sjalen och gjorde den till en provisorisk mitella. Klart. Nedrans ont, men klart.

#2
Här finns inte så mycket bakgrundsfakta att dra. Detta var en klassisk Malin.
Jag hade varit och hämtat något och skulle gå till vagnen där sis stod och väntade. Jag missbedömde helt enkelt avståndet till den gigantska stålkorgen/ställningen med 1 miljoner deodoranter i och drog ryggen där. Eller nja, drog och drog. Jag på något sätt fastnade med ryggen där så jag fick backa tillbacka och hämta mig själv.

Samma sak igen - det svartnade för ögonen på mig och jag höll på att "hurva" som Glans skulle sagt.
Kom tillbaka till vagnen där syrran stod och frågade henne följande fråga: "hur illa slog jag mig på ryggen?" och vände mig om.
Hon drog till med ett "herrejävlar" som svar. Sen tog hon en bild med sin iPhone så jag fick se. Jag sa detsamma. Den revan är i klass med Bruce, fast djupare. Underbart! Just lovely!
Fick gå fram till en av personlen och frågade om de hade plåster eller om man var tvungen att köpa en paket om man slagit sig. Hon frågade var det var, jag vände mig om och visade henne ryggen.
Hon gick och hämtade plåster.
Eller plårre som det heter.
#3
Var en klassiker, och den minst smärtsamma.
Eftersom jag inte kunde använda någon av mina armar ordentligt fick syrran köra hem. Vi kom knappt ut ur parkeringsfickan förrän hon bromsade och jag satt i nackstödet på framsätet. Lovely feeling!
#4
Den fjärde skedde på hemmaplan och det var när pappa skulle undersöka min arm. Eller ja, han sa till mig "sträck på den", varpå jag kontrade med "det går inte pappa, det gör skitont".
Till saken hör att min far är mer den händiga typen som är bra på att spika och göra grymt bra praktiska lösningar. Medan mamma är den som har lite bättre koll på hälsobiten.
Diskussionen gick vidare.
Jag: Jag kommer göra på mig om jag ska sträcka ut den.
Päpz: Äh, sträck på den.
J: Men det gör ont.
P: Det är bara en muskelknuta - den Ska sträckas ut.

Något som också hör till saker är att jag har väldigt stor respekt för mina föräldrar och tror väldigt mycket på mycket som de säger. Här ville jag inte dissa pappa som bara ville hjälpa till, utan rätade på armen. Jag dog lite.
Men nu är det faktiskt bättre. Det verkar som att Päpz hade rätt. Fanfar för honom.

Detta var The dangerous four för dagen.
Nästa gång ska jag inte planera in Gekås, jag ska ta dagen då ingen har pengar och solen tokskiner. Så det så.

Men jag är inte bitter.
Nejdå.
Nu ska jag skriva en handlarlista till nästa Gekås-tur, då jag ska handla saker till det hem jag eventuellt kommer ha. Wish me luck!
/m

onsdag 21 juli 2010

En highlight, flera highlights.

Dagen har varit betydelse mer händelserik än vad jag trodde den skulle bli - inget fel med det.

Dagens första highlight var när jag pratade med grannen och hennes son på knappt 2 år. Han är just nu inne i en period då han säger "nej" till allt. Nej betyder nämligen både ja och nej för honom. Det var riktigt härligt att se och höra.
Dagens första highlight stod altså barnet O för.

Dagens andra highlight var de schysta korgar jag fyndade i den gamla ladan. 4 stycken för 19.50. Man tackar!

Och den tredje och tuffaste var det telefonsamtal jag fick ikväll - jag ska kolla på en lägenhet på lördag. Yeah!
Jag vet inte hur det ligger till, men jag sa att jag var väldigt intresserad och hon jag pratade med lät positiv. Hoppas det blir en highlight på lördag också när jag kollat på den. Ganska viktigt att den inte ser ut som kriget och sen är det upp till ägarna om jag får den eller inte.

Nu ska jag avsluta dagen med lite True Blood.
/m

tisdag 20 juli 2010

Projekt: Transparent till Hudfärg.


Idag när jag vaknade var det en ny dag.
Jepp.
Kanske ingen större överraskning.

Dagen användes åt att, vad som känns som ett evighetsjobb, fortsätta rensa i garderoben. Det går framåt. Men att prova hur mycket kläder som helst i denna värmen är inget jag rekommenderar till andra. Slutade med att jag tog lite pick och pack och lämnade lägenheten.

Imorgon ska jag försöka jobba på det som andra kallar solbränna, men som mer blivit ett projekt jag kallar "hudfärg". Den lilla färgen jag hade försvann under de veckor jag jobbade. Gör om gör rätt. Så kanske jag inte bränner sönder mig totalt när jag ska till utlandet.
Det kanske inte ens är fint väder imorgon. Återstår att se.

Idag hörde jag av Fröken T för första gången på 2 veckor, underbart!
Det är en fin vän det.

På torsdag blir det utflykt med mamma och systern. Vi styr kosan mot Gekås, Ullared. Ja, kanske inte så mycket att hänga i granen. Men som den filmgillare jag är, är det ett bra ställe att fynda filmer på.
Ah. Nu känner jag mig som en sådan där "rekommenderar detta" och "motivera allt jag gör"-bloggare. Nåväl, det är kanske inte det mest spännande ställe man kan åka till, men det hör till att åka dit någon gång ibland. Eller ja, så är det i min familj.
Jag gillar min familj. Väldigt mycket.

Jag har inget vettigt att säga.
/m

måndag 19 juli 2010

Totalbryt.

Ut, ut, ut.
Något av dagens tema.

Jag behöver få ut saker, men jag kastar sten i glashus. Sitter just nu och irriterar mig till max på människor som lämnar saker halvsagda. Du vet, sådär säga lite men inte allt så att man får dra det ur dem. När jag kan vara precis likadan.
Jag försökte få ur mig lite saker häromdagen men det gick inte. Fanns ingen närvarande att prata med. Och med närvarande menar jag att det fanns människor runt omkring mig, men ingen var riktigt närvarande.
Jag är gnällig och egoistisk nu. Men jag försöker att lyssna på människor och finnas där, men det har gått till överdrift nu. Jag kan vara för snäll. Jag blir tagen för given ibland, vilket gör mig besviken på mig själv att jag satt mig i den situationen.
Jag är inte bäst, jag är inte komplett, jag är inte starkast.
Men jag kan vara bra och jag kan vara stark. Jag kan duga.
Nåväl, nu fick jag det ur mig.


Dessutom har det åkt ut en del saker ur lägenheten.
Syrran kom och hämtade lite saker som hon haft kvar i lägenheten, men eftersom hon har en stuga här nere nu passade hon på att möblerna den lite.
Den stora, härliga bamsesängen bytades ut mot en fullt duglig, lite mindre säng.
TV-bänken och TV:n bytades ut mot mina istället för syrrans. Och en fåtölj fick nytt hem.


Bryt.
Jag bryr mig.
Jag bryr mig verkligen om människor, om min familj och mina vänner.
Jag vill tro att jag finns där för dem och ställer upp. Varför känner jag då att andra är distansierade till mig? Eller är det jag som distaniserar mig till dem? Det är mycket troligt att det är så.
Idag har jag nog bara fått nog.
Jag älskar. Kanske är det bara så att man vissa dagar har ett större behov än andra dagar att bli älskad av någon? Kanske är jag bara lite tom och ensam just idag.
Så kan det vara.
Jag rättfärdigar mitt utbrott med ett "Jag är bara människa".

Ibland är man svag, och jag behöver bli bättre på att tömma, detta blev en portal för det idag.

För övrigt har jag dragit ut i stort sett alla mina kläder från garderoben idag.
Just nu står det 3 stora, blå IKEA-påsar med kläder som jag ska prova och sortera för att rensa ut. Jag är inte så sugen på att dra med en massa saker i flytten som ändå inte används. Dags att rensa ut ordentligt.

Att veta att man ska flytta utan att veta vart eller när tar på krafterna.
Att se en massa tomma bananlådor som man bara väntar på att fylla med saker, men som man inte kan fylla ännu för då går det inte att leva i lägenheten.
Rörigt - är ordet jag lever i.
För övrigt är Bruce snart ett minne blott och den stukade foten har kommit för att fylla det tomrummet han lämnar efter sig. Sedan får det baske mig vara nog med krämporna för ett tag.
Nu får det vara nog.
/m

söndag 18 juli 2010

Ingen sommar utan stukade fötter

Sådärja, Ninja has done it again!
Som sagt, ingen riktig sommar utan en fotstukning eller två. Igår nöjde jag mig med en. Ölbrännboll for the winn!
När jag äntligen fick spela min efterlängtade brännboll vurpade jag och stukade foten. Som tur var fanns där både en och två stabila som kunde hjälpa till. Min sjal fick agera som linda. Man tager vad man haver, som det heter.

Det var en bra dag igår. Började med ölbrännboll efter lunch som var riktigt fet!
Sedan blev det till att dra hem, duscha och peppa för B-day pardey för Snyggve 1 & Snyggve 2, aka Karin & Lollo.

Kvällen bjöd också på drama ala ginormous! Jag vaggade runt med min fot, Karin hade sträckt ljumsken, senare fick David en skalle på näsan som resulterade i mycket gnäll och ett försök av mig att agera doktor. Diddi spärrade sitt VISA-kort och Tisen fick en bit av sin tand avslagen och trodde hon såg ut som ett träsktroll (så var inte fallet).
Och just det, jag fick en gratis, riktigt nice drink. Aldrig fel. En kille skulle bjuda för att jag hjälpte homom att få bartenderns uppmärksamhet, och flängd i käften som man är var det inga större bekymmer. Men bartendern var så tankspridd att han glömde ta betalt. Gjorde inget.
Med andra ord, långt ifrån en händelselös kväll som givetvis avslutades på Lindéns, där en kille med talfel och dåligt mattesinne servade oss.
It was a good night - tack alla!

Idag har dagen varit något seg.
Har inte känt någon lust direkt. Varit allmän irriterad. Kan vara bakfyllan som talar. Men idag har jag varit lite uppgiven. Om 74 dagar är jag utan lägenhet och hittills har jag inte hittat någon ny. Lusten är i botten. Rörigt med grejor som ska flyttas, och vart. Och syrrans saker som finns kvar i lägenheten som ska ut och hej och hå. Det blir nog lite för mycket att det bedövar.

Imorgon blir det fix i lägenheten, börja packa i förrådet. Fortsätta röja och slänga.
Hämta upp kryckorna från förrådet.

Om någon har, eller känner någon som har, eller vet någon som har, eller någon som vet någon som vet någon som har en massa härliga bananlådor som de inte vill ha längre är jag i behov. Går ju att ordna från butiker, men man kan ju alltid kolla runt.

Bilder från helgen kommer eventuellt upp senare. Om det finns några passande.
Och förresten, för er som undrat så hänger Bruce fortfarande med. Han börjar blekna nu, men sitter nog ett tag till. Still going..

Nu ska jag försöka strukturera min morgondag och fundera över hur jag ska kunna bli en bättre version av mig själv. Kände att jag hade en sådan önskan idag. Att finslipa lite grejor. Fortsätta utvecklas. Bli den bästa versionen av mig som jag kan vara.
Good Luck Chuck...

Peace out
/Enfotad Ninja

fredag 16 juli 2010

Festlig lördag på intåg!

Nu är det bara 41 dagar till lön- woho..

Känner att detta är aningen påfrestande för mig. Att inte ha någon inkomst i Juli. Så om någon känner att de tyngs av ett överflöd av pengar är det bara till att höra av sig så kan vi nog få ordning på det.

Bruce är kvar också. Dock har jag varit sämre på att dokumentera honom.
Men där är den informationen, så om någon undrade hur det är med den gamle rackaren kan jag meddelade att han lever (dock ej frodas) vidare på mitt ben.
Sakta men säkert börjar han försvinna nu.


Sitter i skrivandets stund och pratar med Herr J. Vi pratar om den 24-åriga killen som är häktad för vållande till annans död. Denna "annan" är hans sambos 2-åriga son. Brutalt och bisarrt. Det visade sig att Herr J och Herr Å (läs Åtalad) har stött på varandra i olika sammanhang. Mycket märklig situation det där. Att vara bekant med en människa som är häktad för att ha dödat en annan människa. Att ha tagit ett liv. Att ha avslutat ett liv, en annan människas liv. I can't help but wonder (som Carrie skriver), vilket hot utgör en 2-årig kille och vad kan han ha gjort för att Herr Å känner att han måste slå ihjäl honom? Om han nu gjort det. Men det verkar lite märkligt.


Kontentan av det hela - det har ballat ur.


Imorgon är det dags att fira två fina fröknar som fyllt år. Detta inleds med ölbrännboll i Änglastaden och tanken är sedan att fortsätta med fest och utgång på kvällen. Kan bli hur bra som helst!


De där fröknarna är riktigt härliga fröknar!




Så härliga!
Nä, nu räcker det.
Men funderar på att avsluta med några kloka ord, jag vet bara inte vilka.
Struntar i det.
Kör på den hederliga.
Over and out. /m

onsdag 14 juli 2010

Bruce lives on!

Jadå! Bruce, min numera trognaste följeslagare, är kvar.

Idag kan jag ana en viss nyans som börjar gå mot gul/grönt, vilket i min världs betyder att det börjar närma sig slutet. Jag gillar Bruce, men jag känner inte riktigt att det funkar mellan oss. Jag tror att det är tid att gå vidare.

Ska försöka njuta de sista dagarna av att inte kunna sitta ordentligt, den lite småirriterande klådan när såret läker och folks blickar på mitt ben. Sen ska jag sörja...


Dagen har varit lite seg idag. Blev till att jobba, vilket är skönt då det leder till en inkomst. Men det är inget jättestimulerande jobb, men jag har ett jobb - det är jag tacksam för.
Så ta det inte som att jag gnäller, men det är väl inte jättemånga som jublar över att jobba på lager? Eller har jag fått det om bakfoten månne?
Efter jobb slocknade jag på soffan och vaknade alldeles för sent.
Kändes inte helt stabilt när jag åt middag vid 22-tiden, jag är nämligen en "låg ämnesomsättare" som det ser ut. Bra där!
Drog igång SVT för ovanlighetens skull ikväll. Det visade sig att de firar hela svenska folkets kronprinsessas B-day. Och jag fick se kungen göra en dubbelfotade medtrampning till Eric Saades "manboy". Go kungen!
Igår träffade jag Fröken S - hon är nice!
Saknar Fröken T också. Eller har jag kallat henne Fröken A innan? Whatever, it's the same person.
Nä, jag lägger ner nu.
Och tiden för inläggen har ballat ur totalt. Detta publiceras vid 22.30-tiden men tiden kommer mest troligen inte stämma denna gången heller.
Over and out.
/m

måndag 12 juli 2010

Evolution of The Hematon Bruce

Ja, så heter det - Bruce (för att det uttalas ungefär som bruise), så det fick bli så.

Idag har det en något mörkare färg och går mer i blått än i lila.
Stabilt.
Men med tanke på hur snabbt det ändrat i färg borde det vara borta snart, eller?
Men, jag gnäller inte. När jag skriver här sitter Herr A på akuten på annan ort och har precis fått handen gipsad. Förhoppningsvis slipper han det om 10 dagar eller så, men det är fullt tillräckligt.



Imorgon ska jag träffa Fröken S, trevligt trevligt! Eventuellt vankas det filmtittande och snicksnack. Jag är inte helt främmande för en liten kvällspromenad heller må jag säga.

Saknar en del av mitt umgänge som befinner sig på olika ställen i världen just nu. Och de som jag är alldeles för dålig på att ta mig tid till att träffa.

Jag jobbar på lager. Utan AC. Vilket betyder att jag dör lite för varje dag jag går där.

Det är brutalt varmt - Global warming is here!

Men det är trevligt med sol och hetta, jag ska inte klaga. Lika bra att vänja sig - om en månad är det landet T som gäller med exotisk hetta!



Ett litet foto på Bruce får det bli som avslutning på detta.


Crap, nu trillade skitmycket grejor ner från fönsterkarmen.

Nåväl.

/m

söndag 11 juli 2010

"Satans Little Helper"

Ja, efter den där spindelincidenten i duschen trodde jag att jag fyllt min insektskvot för dagen.
Om jag hade fel? Oh yes, soo badly.
När jag gick in i sovrummet för att lägga mig (alldeles för sent med tanke på vilken tid jag skulle upp) satt där, som jag valt att kalla den, Satans little helper. Fiiiii fään, en gigantisk nattmal a la ginormous! Den var helt brutal. Jag höll mig lugn (av någon anledning har min sida som annars kunnat bli lite stissig i närheten av stora, nasty insekter lugnat ner sig markant), gick och hämtade en flugsmäll och vad då? Jodå, korrekt. Den var borta.

En sak som är värre än att ha Satans little helper i sitt sovrum är att ha Satans little helper i sovrummet utan att veta var den är eller vad den gör. Jag föredrar att vakna utan små mal-larver all over me.
Jag intog stridsposition och tappade runt i rummet när jag plötsligt vänder mig om och Satans little helper går till attack. Han siktade på ansiktet, jag siktade tillbaka med flugsmällen och fick in en fullträff. Yeah, motherfucker!
Dog han? Nej.

Försökte leta upp honom, hörde att han landat någonstans med hittade inte honom. Letade i säkerligen 15 minuter med ficklampa och tänt i taket. Utan framgång.
Kollade ännu en gång i den gröna växten på golvet och jodå. Där nere på innerkrukans utsida lös Satans little helpers två vidriga röda ögon.
Jag gjorde ett nytt försök att utrota den stackaren som bara valt fel sovrum att flyga in i. Men även denna gången utan framgång.
Och det var ungefär här, efter att ha ägnat Satans little helper 30 minuter, som jag gav upp. Jag hämtade en GeKås-plastpåse, trädde den över växten, tog sedan fram en IKEA-pappåse och satte ner hela alltet i den. Och ut i köket.
Dagen efter ringde jag pappa och sa att jag hade en present till honom.
När jag kom hem från jobbet dagen efter satt en spindel och väntade på mig innanför dörren. Jag puttade ut honom och drog en ganska djup suck.
Nog att jag ska flytta, men lite tidigt för nya hyresgäster kan jag tycka.

Var för övrigt och kollade på en lägenhet idag. En insatts. Nej, tack blev det på den. Ingen höjdare helt enkelt.


Städade huset igår. Dammsög 23.30 på kvällen. Vem dammsuger 23.30 på kvällen? Moi.
Det var ju så förbenat varmt innan att det inte gick att röra sig. Gjorde dessutom en snygg vurpa igår. Fick datorsladden intrasslad mellan tårna och i ett försök att inte dra ner datorn i golvet och dessutom fälla mig själv voltade jag in i bordet. Kanten. Hård. Kantig. Rivmärke. Blåmärken. Ensam hemma. Skrämd katt. Aj. Patetisk.



Det gör brutalt ont. Jobba imorgon - can't wait.
Nu får det räcka, ska njuta några minuter av sista konserten med Vuvuzelas (och VM-finalen..). All out! /m