Värme i hjärtat och en pizza på världen

Dagen har inneburit blandade känslor.
Jag vaknade och hade en "jag spyr på världen idag"-känsla.
Gårdagen innehöll nämligen också blandade känslor, vilket mest troligt smittade av sig till dagen (logiken är på topp).

Inför hösten har jag ganska mycket att göra och jag känner mig stressad redan nu. Bland annat måste jag hitta en ny lägenhet.
Tack och hej liksom.

Så modet har sjunkit en del de senaste dagarna. Att hitta ett nytt boende i samma klass som det jag har nu känns omöjligt, och det är drygt.
Dessutom har jag mycket att stå i inför nollningen, där jag är general. Ovanpå det har jag omtenta. Och just det, att flytta strax efter skolstarten. Därav "jag spyr på världen"-känslan.
Kalla mig negativ, svag, en som ger upp lätt. Jag vill inte vara en sådan brud som säger "men åhhh, varför kan det aldrig gå bra för mig, varför kan det aldrig vara lite enkelt?", men just nu känns det som att det lutar åt det hållet.
Jag kan tackla en hel del,och har tacklat en hel del. Men ibland får jag nog och ibland har jag dåliga dagar. Idag var en sådan.

Utöver negativiteten är det även en timme i solen och en make-over på bilen som tagit av min energi. Dock kände jag mig väldigt nöjd när jag var färdig med bilen och den var väldoftande och glansig.
Kan nämligen vara så att den ska ut på en liten utflykt nästa helg. To be continued..

MIDSOMMAR..

..blev det även i år, surprice!

Firade detta i gemenskap med goda känner, snapssånger, nypotatis och jordgubbar. Dock hoppade jag sillen, och jag ställer inläggets fråga;

Kommer sillen vara kvar på midsommarbordet om 50 år?

Återstår att se är mitt spontana svar.

Något av highlighten på kvällen var de finaste orden som finns från en av de finaste människor som finns. Herr B bjöd på ett "jag älskar dig", under kvällen och hur innerligt varm i hjärtat blir man inte av det? Jag blev innerligt varm i hjärtat av det. Herr B är mest troligt min äldsta vän och en väldigt fin människa, jag är lycklig som känner honom.

En annan highlight var när Conga spelades på utestället - fedt ös!

Diss annars till DJ'n som skötte sig otroligt medelmåttligt och bara lever på att han känner ägarna. Fram med talanger, tack!

That's it for today.

/m

Farsan och Fasanen

Ja, det har varit mycket farsan och fasan de senaste dagarna.
Fredagen, lördagen och söndagen var intensiva. Den stora festen var i lördags, det gick bra och det var trevligt och så.
Drog ett litet tal som blev mycket uppskattat, alltid trevligt. Dessutom, vem mår inte bra av lite beröm? Jag är ju mänsklig, så att säga.

Farsan.
Min pappa, min päpz, han är riktigt grym han. Som han har jobbat och slitit hela helgen, helt otroligt. Jag hjälpte till med så mycket det bara gick, och blev galet imponerad när jag fattade att min pappa har gjort allt det jobbet själv innan. Min pappa är grym, en riktigt asskicker!

Och idag höll jag på att köra på en fasan, bara några centimer ifrån - holy crap!
Fast Figge tyckte det var synd för fasan är tydligen gott.. That's my Figge det.

Drog en liten runda i byn innan och då visade det sig att Herrarna Tigge och Figge var ute och spexade, så stannade och snacka lite skit. Det är en bra duo det - saknar dem.
Och saknar förra året på Sweden Rock med dem - det var nice!

Känner att bloggandet fått en dålig start, känner redan att det jag skriver är oinspirerande. Dags för en uppryckning!

Men snart är det midsommar, bara dags att bestämma mig för hur det ska bli. Är midsommar verkligen en sydan hype som många gör den till?
Ja, visst. Jag gillar jordgubbarna och att snapsa mig berusad rekordsnabbt och träffa mina fina vänner. Men jag dissar faktiskt sillen och gräslöken och gräddfilen - någon annan kan få kalasa på det. Ge mig jordgubbar, snaps och vänner sen är jag i hamn!

För övrigt var mina fina vänner här på den stora festen i helgen - me like!
Snart är det dags igen.
Och så fick jag träffa min syster och Herr K, det var också nice.

Var med Herr K i stora staden igår när han skulle fota en demonstrationen som några tomtar höll i, alltid spännande att titta när cirkusen är i stan. Det höll på att kosta mig livet när jag nästan blev nermejad av en polishäst, något nervöst.
Men summa summarum var det en bra dag. Det är en bra kille det där.

Over and out. /m

Grått's

Idag drog jag och Fröken S ner till CenterSyd en sväng för att kolla ett par skor jag lagt undan. Det blev ett inköp där minsann. Högklackat here I come. Ska försöka ta mig ur denhär bekvämlighetsbubblan jag allt för ofta går i och inte enbart ha sneakers, tygskor och sandaler. Heja, heja!
I like Fröken S, hon är en bra tjej.

För övrigt har dagen inte varit så värst aktiv som jag velat.
Går mest och grubblar över helgen och varför det känns som att jag glömt något. Den stora festen och Sis kommer ner. Presenter är fixade, någon slags outfit ska nog gå att ordna. Lägenheten behöver iofs städas, men det är jag fullt medveten om och tänkte ta tag i när morgondagen kommer.
Nåväl, det dyker upp så småningom.

Idag har jag haft en känsla av tacksamhet, över att ha fina vänner. Det är fint när en sådan känsla dyker upp. Och så saknar jag såklart alla goa människor som har lämnat stan över sommaren. Men trösten hittar jag i vetskapen om att de kommer ner igen. Pepp(uttrycket som Herr J inte gillar)!

Hoppas jag kan ta riktigt många schysta bilder i helgen, behövs verkligen fler bilder på släkt och vänner, och främst av allt, familjen! Kanske kan få till lite gruppbilder också, aldrig fel.
Känns som att man fotograferar hela familjer alldeles för sällan. Men det är bara min känsla, kan helt enkelt vara ute och cykla, brutalt mycket.

Jag längtar efter min syrra nu, ska bli gött att få ner henne (och Herr K förstås) en sväng.

Ikväll blev en promenad med "min" schysta Herr K (jag har en egen, som inte är min. Det är bara ingen min syster har). Han skrattade åt mig för att jag inte hade någon koll på vart vi befann oss under vår runda och att jag hade så brutalt dålig koll på vart man kunde gå.


Just det - Grått.
Grey's! Lovely, spännande. Jag vet inte om jag borde tycka att serien blivit sämre, men jag tycker den håller en bra nivå fortfarande. Heja, heja!

Osammanhängande blev det.
Organiserat kaos?

/m

Fröken S, Fröken T och ett stycke Syster.

Idag har jag haft en trevlig dag. Känner att jag uträttat något.
Träffade Fröken S och fikade - två stycken hann vi med eftersom vi inte riktigt kunde skiljas. Det var en bra eftermiddag.
Vi satt och pratade och pratade och pratade.
Det visade sig att vi har saker i vårt förflutna som stämmer mer överens än med någon jag träffat tidigare. Det var skönt att prata med någon som har förståelse för det jag sa.

Förresten, det här med All Out kommer från den fina Fröken T som var lite övertaggad en kväll och skulle hänga med i språket varpå hon gastar ut "Ikväll är det all out som gäller!".
Jadu, det blev sådär va? Men sedan dess är det All Out för hela slanten i vår krets. Ja, det vill säga om en grupp om två kan kallas för krets. Vart går gränsen?
Och jag har ett flertal gånger ställt mig frågan - vart går gränsen mellan "några träd" och "en skogsdunge", eller "skogsdunge" och "skog".

Ja, det får nog vara den djupa frågan för denna gången.

Idag såg jag min kompis M:s nya tatuering, får erkänna att den var riktigt snygg och att jag själv blev lite sugen. Men jag tror inte det är riktigt "jag". Och dessutom kan jag inte bestämma mig för vart den skulle sitta isf. Tror inte det blir någon.

Till helgen kommer min lovely syrra och hennes klart godkända sambo ner. Kommer bli great! Det är nämligen dags för mammas stora 50-årsfest i helgen, kommer bli fett nice! Har bjudit in ett schyst gäng kompisar också så vi kan få lite fart på de aningen äldre. Fast jag utesluter inte att det blir de något äldre som kommer visa vart skåpet ska stå. Jag hoppas min mamma får en underbart, härlig, oförglömlig kväll. Det är hon absolut värd!

Nu får det räcka.
Peace out.

Ljudet av ditt hjärta

Jag trodde aldrig jag skulle bli en sådan.
Trodde aldrig jag skulle bli en av dem.
Trodde inte jag låg på den nivån.

Men här sitter jag - och läser "Ljudet av ditt hjärta", tredje Twilight-boken.
Och får lite ångest.
Dessa böcker är inte sunda att läsa, jag förstår inte hur tonårstjejer orkar. Jag vet inte om jag tycker att unga människor ska läsa dem. Eller ser de inte samma saker som jag gör?
Det gör ont i mig emellanåt.
Sämst var timingen när jag läste första boken, då hade jag varit singel i ett år ungefär och det kan ha varit så att en liten kris smög sig på. Jag menar, man blir ju inte yngre direkt, och det kändes som att tiden bara försvunnit under det där året. Men jo, visst. Jag har gjort saker och tagit tag i nya projekt, men ändå. Det sitter i huvudet. Jag är människa.

Boken är full av kärlek, passion, förälskelse. Så många starka känslor. Hur jag tog det?
Korrekt uppfattat - katastrof! Jag har skrattat åt det många gånger, och jag skrattade även då. Det var, och är, så ortroligt konstigt att en tonårsbok kunde komma åt mig på det sättet som den gjorde. Jag tyckte det var skrattretande.

Men nu sitter jag här igen, med tredje boken och har 20 sidor kvar.
Återigen sköljer en våg av känslor över mig och överrumplar mig.
Och som Fröken T sa; "det blir ju inte bättre av att du bara lyssnar på skitdeppig musik hela tiden", tror det kan ligga något i det.
Men det är inte meningen att lyssna på deppig musik, den är oftast skön och inte alltid deppig. Den är lugn och fin.
Så tro inte att jag lyssnar på deppig musik, det gör jag inte egentligen. Jag lyssnar bara inte på samma popdängor som min älskade Fröken T.

Så, vart vill jag komma?
Inte bara med detta, men vad är mitt mål?
Att leva med mål och mening som det heter.

Vad är mitt mål och min mening?

Återigen dags för tunga frågor.

Nu ska jag plöja igenom de sista sidorna och sen kurra ihop mig i fosterställning och vagga, sakta.

Fram och tillbaka.

Fram och tillbaka.

Fram och tillbaka.

/m

Totalt haveri!

Sådärja, nu har det (som Herr J skulle sagt) ballat ur totalt.
Min dygnsrytm är uppåt väggarna, jag sover bokstavligen talat 12h/dygn, det är inte helt hundra. Men, vädret är riktigt risigt och motiverar inte till några äventyr direkt.
Dessutom tror jag att jag surar lite över att jag inte är på Sweden Rock i år. Det var en av highlighterna förra sommaren. Det var då jag lyckades med den omtalade prestationen att stuka båda fötterna.
Det var fina tider det.

Igår fick jag ett mindre roligt besked som jag inte riktigt känner att jag är redo att outa, men det har inte heller direkt peppat mig till några festliga initiativ.


Däremot känner jag ett begär att sova lite till...


Igår var jag på Väla en sväng. Drog till själv, ja så själv det går att vara när Väla kryllar av folk i semestertider. Sprang på Fröken L som jobbade, alltid lika strålande söt och glad. Cred till henne för att hon orkar.
Jag tror bara jag blir mer och mer bitter och sur av mig. Känns väldigt konstigt.
Jag är väldigt kluven i mig själv. Gamla vänner som inte träffat mig på länge har en glasklar bild av mig och hur jag ska vara och när jag då berättar hur jag kan vara (eller kanske är?), får de inte alls det att gå ihop. Jag antar att jag här ställer min första stora fråga, och kanske en av de största.

Vem är jag?

(Alla förslag är varmt välkomna.)
Jaja, varje dag är väl en chans till en nystart sägs det. Men jag gillar inte sådant drabbel. Jag är inte sur och bitter jämt och ständigt, men realist. Jag kan vara väldigt glad också, jag är glad när jag har anledning att vara glad. Just nu är det lite mulet bara.
That's life.

Jag borde städa, borde....
/m

Landsvägar upp och landsvägar ner

Dags för andra inlägget.
Känner en viss press såhär i början av bloggandet, jag menar, man vill ju prestera och visa att man inte är urusel. Men, jag tvivlar på att jag kommer få särskilt många läsare, så what's the big deal?

Jag kör, enjoy!

Idag fick jag ett smärre ryck. Jag hoppade upp på cykeln och cyklade drygt 2 mil. Sedan blev det otroligt nog en liten promenad på kvällen också - men ingen behöver ha dåligt samvete om det låg inom räckhåll. Det var inget rasande tempo på turerna direkt.
Kan bara tänka mig hur ont jag kommer ha i baken imorgon. Nåväl, det är imorgon det. Fokus på idag.

Jag är urusel på att ha fokus på dagen, låter ofta tankarna vandra iväg och tänker på igår, imorgon och all tid framöver ungefär. Men, som jag brukar säga, är man medveten om sina mindre starka sidor är man en bit på vägen att göra det bättre. Uh, det blev klyschigt.

Jag hoppas verkligen skrivandet kommer bli bättre efter hand..

Just nu sitter jag och pratar med två av mina favoritbrudar. Den ena befinner sig långt härifrån och henne kommer jag mest troligt inte få träffa på hela sommaren. Men den andra av dessa finns ganska nära och henne ska det hängas med i sommar. Det är en fin känsla att känna uppskattning för fina vänner.

Nästa helg kommer min fina Sis ner tillsammans med Herr K, det ska bli mycket trevligt. Det var ett tag sedan vi sågs, alltid fint att träffa familjen. Mys.

Over and out!
/m

(Det kommer komma en motivering till just "All Out"-titeln, håll till godo.)

Numero uno

En kombination av tristess, irritation på stavfel och särskrivningar (eller om man så vill, sär skrivningar) och en fråga: "Can I do it?"
Detta resulterade i en blogg. Jag har absolut inga förväntingar på hur detta kommer gå, jag föreslår att du (om det nu är någon som läser) också hoppar över dem.

I skrivandets stund sitter Herr J och peppar mig och skickar dessutom över ett klipp med kommentaren "jag längtar hem"

http://www.youtube.com/watch?v=2YbYeweV3fc

Fint.

För övrigt har jag svårt att bestämma vilken karaktär jag ska sikta på här. Ska det vara vardagsgrubbel, partyblogg eller enbart djupa tankar om meningen med livet?
Till en början får det bli en kombination av allt som tänkas kan - nischa mig får jag göra senare.

Jag tror det får räcka här, jag menar, man vill ju inte verka pretantiös i sitt första inlägg.

All out
/M