Min dygnsrytm är uppåt väggarna, jag sover bokstavligen talat 12h/dygn, det är inte helt hundra. Men, vädret är riktigt risigt och motiverar inte till några äventyr direkt.
Dessutom tror jag att jag surar lite över att jag inte är på Sweden Rock i år. Det var en av highlighterna förra sommaren. Det var då jag lyckades med den omtalade prestationen att stuka båda fötterna.
Det var fina tider det.
Igår fick jag ett mindre roligt besked som jag inte riktigt känner att jag är redo att outa, men det har inte heller direkt peppat mig till några festliga initiativ.
Däremot känner jag ett begär att sova lite till...
Igår var jag på Väla en sväng. Drog till själv, ja så själv det går att vara när Väla kryllar av folk i semestertider. Sprang på Fröken L som jobbade, alltid lika strålande söt och glad. Cred till henne för att hon orkar.
Jag tror bara jag blir mer och mer bitter och sur av mig. Känns väldigt konstigt.
Jag är väldigt kluven i mig själv. Gamla vänner som inte träffat mig på länge har en glasklar bild av mig och hur jag ska vara och när jag då berättar hur jag kan vara (eller kanske är?), får de inte alls det att gå ihop. Jag antar att jag här ställer min första stora fråga, och kanske en av de största.
Vem är jag?
(Alla förslag är varmt välkomna.)
Jaja, varje dag är väl en chans till en nystart sägs det. Men jag gillar inte sådant drabbel. Jag är inte sur och bitter jämt och ständigt, men realist. Jag kan vara väldigt glad också, jag är glad när jag har anledning att vara glad. Just nu är det lite mulet bara.
That's life.
Jag borde städa, borde....
/m
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar