lördag 27 november 2010
Att ta stryk
Idag har jag, med mammas stora hjälp, kämpat med att lägga upp diverse gardiner som varit för långa. Och kan avlöja att det inte bara var gardinerna som blev strukna, även jag tog stryk av det (Årets sämsta ordvits? Mycket möjligt.).
Men nu är de uppe (uppsydda) och jag ska snart bege mig från byn till staden.
Stressen är som vanligt påtaglig. Ska hem, hänga upp gardiner, äta, duscha, fixa och sen bege mig till ett visst par som ska ha lite galej ikväll.
Gemytligt.
Förresten, det stora kuvertet jag väntade på - jag fick det och beskedet i det var glädjande. Jag kan nu lägga helvetestentan bakom mig. Jag kommer förhoppningsvis aldrig mer behöva göra en 12h lång tenta.
Nu ska jag kränga pepparkakor innan jag åker härifrån.
Och just det, jag har inget internet i lägenheten. Det gick sönder i veckan. Underbart.
Märk väl att jag uttrcyker mig i form av att "internet gick sönder", jag är medveten om att detta är ganska missvisande och möjligen fel (eller säkerligen?). Men mitt trådlösa modem har gått i graven. Eller strömadaptern till det. Det är oklart vilket.
Så nu väntar jag på ett nytt.
Utan internet, igen.
Imorgon är det advent - det betyder ankomst. Nu kommer julen!
Nu ska jag stressa lite - mer.
Over and out
/m
måndag 22 november 2010
Countdown
På söndag smäller det - första ljuset ska tändas i adventsljusstaken. Hej och hå, advent är snart här!
Dessutom kommer ett väääldigt viktigt brev till mig imorgon. Det är tentaresultatet för min nightmare-tenta på 12 timmar.
Och så kommer päpz hit en sväng för att slänga upp två hyllor. It never ends.. Eller jo, snart är det klart. Denna veckan blir det städning och till helgen blir det adventspyntning, och sen är det klart för ett tag. Tavlorna ska upp i veckan också. Har inte riktigt bestämt mig hur jag ska ha det, men nu är det dags!
Slängde upp några förra veckan, men nu ska de sista upp också.
Intressant må jag säga.
Så viktigt är mitt liv. Jag går runt och funderar på tavlor.
Och julklappar.
Och just nu funderar jag på om jag ska ge mig på att spöa upp min granne. Det är heeelt okey om man vill ösa på lite musik ibland, men nu är klockan efter 21 en måndag, jag försöker slappna av i soffan och han vräker på något skitmusik. Damn you pissgranne. Har dock ett problem, jag lyckas inte lokalisera vilken lägenhet det kommer från.
Ja, nu är man väl gnällig och gammal också..
"Gaggig" I belive they call it?
I helgen var det julskyltning i byn. Det blev den sedvanliga rundan med obligatoriska stop på diverse ställen.
Sedan blev vi inbjudna på glögg hos grannarna i byn. Tro det eller ej, jag satt och gullade med ett barn i nästan 1h. Tokigt värre.
Men det var ett fint barn det. Han var väldigt snäll och trevlig. Bara 4 månader gammal, men kändes väldigt smart redan. Fick äntligen användning för en massa roliga ljud som alltför sällan passar in i vardagen.
Imorgon tror jag att jag ska ge igen på grannen. Håll i hatten, här ska spelas O helga natt så det står härliga till! Jag släpper loss Tommy och han kommer få huset att skallra. Jodå, så att.
Nu ska jag ha lite ångest inför morgondagen och det där brevet som ska komma. Inget konstigt alls.
Over and out
/m
onsdag 17 november 2010
Med sorg i hjärtat
Igår fick jag nämligen veta att en av pappas bästa vänner fått avliva sin hund. Och ja, det är "bara" en hund, och det var inte ens min hund.
Men denna hunden var så otroligt fin, hade så mycket personlighet och var så smart. Jag kommer sakna henne. Finaste Simba.
Dagen har för övrigt inte bjudit på så mycket.
Gårdagen däremot var ganska produktiv. Fick klämt in en rengöring av ugnen, kylen och inhandlande av julgardiner, nya gardiner till sovrummet och en ny murgröna eftersom jag fick spinn på min gamla (typiskt).
Till helgen är det julskyltning i min lilla by och då ska julmusten, glöggen, pepparkakorna och lussekatterna invigas. Mysigt och härligt. Och antagligen sockerchock och ont i magen av alla godsakerna.
Men är det julskyltning i byn så är det.
Jag såg "Remember me" idag. Får säga att slutet var inte som jag trott, och filmen över lag var okey. Inget extraordinärt helt enkelt.
Funderar på att göra något vettigt.. eventuellt.
Over and out
/m
måndag 15 november 2010
Ny vecka - igen
Kom på idag att det "bara" är drygt 2 månader till finaste Fröken F och hennes lika fina Herr C-E kommer hem. Lovely! Och jag har deras hemnyckel, så de har inget val än att träffa mig på direkten när de kommer hem. What's not to like?
Ja, och så var det ju den där turen till GeKås, Ullared. In var inga problem. Väl inne började bekymren. Jennan behövde kaffe så hon gick och ordnade det medan jag och K började med att tappa bort varandra. Trodde jag, men tydligen hade "vi" (läs K) sagt att vi skulle ses senare. Det slutade med att Jennan och jag ropade ut hans namn i högtalarna. Jag kunde knappt hålla mig för skratt. Han struntade i att komma till "mötesplatsen". Typiskt honom.
När vi skulle ut stod vi i kassakö i 45 minuter. Härligt.
På kvällen åkte jag ut till ett litet hus där min syster och hennes grabb befann sig. Vi kollade på "så mycket bättre", spelade buzz och slängde igång "skönheten och odjuret" som var nyinförskaffad för dagen. Jag somnade någon gång under "bli vår gäst". Det tar på krafterna att vara på GeKås.
Till helgen som kommer är det julskyltning i min lilla by. Nu går det snabbt. Om 2 veckor är det advent. Mina julklappar är inte färidginhandlade, jag har inte bokat klipptid och jag måste köpa nya julgardiner (och gardiner till sovrummet för den delen). Nu är det mycket igen.
Dessutom ska jag bestämma mig om de där tavlorna i lägenheten. Frustrerande är det när det är småsaker som tar lång tid att ordna.
Men jag vet inte varför jag gör så stor sak av julen egentligen. Det hör till, det är ju "jag" att göra så. Men samtidigt är jag medveten om att det aldrig går som jag vill och att jag alltid blir besviken. Jag tror att det bara är jag i min familj som går in så helhjärtat för det, vilket är trevligt. Men samtidigt dumt eftersom jag ofta blir besviken. Nåväl.
I år ska jag umgås galet mycket med min katt, ja det må låta konstigt, men det kan vara så att det är en av hennes sista jular. Hon har lyckats uppnå en ganska hög ålder nu och då får man vara realistisk och inse att hon kanske inte hänger med så mycket längre.
Nu satte jag på "Fairytale of New York", fråga mig inte varför.
Over and out
/m
fredag 12 november 2010
Freitag
Började dagen med dusch och sedan besök av hela familjen med mamma, pappa, syster och herr K. Det var trevligt.
Nu är jag hemkommen efter en middag i hembyn med ovannämnda gäng. Slog ihop både farsdag-firandet och herr Ks födelsedag. Och så en massa mat som vanligt, god mat.
Imorgon ska jag upp alldeles för tidigt för att vara en lördag. Jag, Ke och fröken J ska till Ullared. Och på någon höger har det blivit så att vi ska köra redan klockan 7. Jag förstår inte varför jag inte protesterat mot det.
Igår hade jag lite Skype med Fröken F som befinner sig i T-town, har varit där länge och ska vara där ännu längre. Vårt lilla samtal varade i hela 3 timmar och efteråt var jag innerligt varmt inombords. Jag saknar den tösen.
Nu ska jag göra ett försök att få lite sömn innan det är dags att gå upp igen.
Hoppas innerligt att det inte är mycket folk där imorgon, men jag är oerhört skeptiskt. Det kommer säkerligen att vara smockat. Och nej, jag är inte negativ, bara realist. Märk väl skillnaden.
Over and out
/m
måndag 8 november 2010
Turbulens
Ja, turbulens är ordet som sammanfattar helgen.
Och händelserik för den delen.
I helgen var det stora köksrenoverar-dagarna och jag och pappa gav oss hän med full entusiasm. Nåväl, så mycket som det går när man ska renovera ett kök.
Men jag måste säga; Jag har den bästa pappa jag kan tänka mig. Han är en klippa, en dunderklump. Och då menar jag att han är dunderbra i kvadrat när jag kallar honom dunderklump. Han är päpz helt enkelt.
Som han slet i köket. Och dåligt samvete fick jag. Och ovanpå allt detta bjöd han mig på lunch under renoveringen. Inte okey för samvetet.
Men nu väntar en kväll (tror det får bli efter ett tillskott (i form av studielån och bidrag...) i kassan) med uppassning på föräldrarna och servering av god öl och kanske lite vin. Eventuellt kan jag agera taxi åt dem efteråt också tänker jag.

Foto från i somras "Päpz in action" tagen av Herr K.H.
Så nu är jag stolt boende i en lägenhet med ett fantastiskt kök. Ska bli kul att visa upp det för folk. Lite spexigare än de gula tapeterna med bård som satt där innan. 90-talet ringde och ville ha tillbaka sin tapet...
Snart advent också, och inflyttningsfika i lägenheten. Ladda!
Och så hände det en sak som gjorde mig totalknäckt, och som jag fortfarande är knäckt av. Jag vet inte om jag borde tänka på det eller om jag ska undvika det. Jag vet inte om jag ska prata om det eller bara tiga om det. Det är inget såå farligt. Men det räckte för att knäcka mig.
Jag har inte gjort mig illa (fysiskt), eller någon annan för den delen. Jag har inte heller begått något brott. Det hände helt enkelt något som jag blev galet ledsen över. Som eventuellt är löjligt, men jag blev ledsen. Och så drog jag igång med lite självhat på det.
Men här kommer min andra superförälder in.
Mämz som ställde upp på mig och stöttade mig. Ovärderligt.
Jag kan innerligt säga att jag är oerhört tacksam för min fina familj, med alla olika medlemar. Jag har 2 lovely föräldrar, 1 grym syrra, 1 tillhörande sambo till syrran som är en bra en och så 2 pälsiga fyrbenta raringar.
Jag har mycket att vara tacksam för.
Ändå känns livet tungt emellanåt. Jag är människa.
Fortis in adversis, Humilis in secundis står det på min svarta tavla nu. Jag ska läsa det varje dag. Jag är bra på att vara ödmjuk i medgång men inte så bra på att vara stark i motgång som jag hade kunnat önska. Övning ger färdighet?
Summa summarum. Mycket händelser, mycket berg-och-dalbana och en dos av tacksamhet.
Till helgen kommer syrran och hennes herre ner från staden. Nice!
Kärlek
/m
måndag 1 november 2010
Gnälligt värre
Blåmärket på min häck är brutalt, det börjar dessutom bli sådär ill-lila. Underbart.
Och för allas trevnad kommer detta inte att dokumenteras på bloggen, som jag gjorde med Bruce.
Ett blåmärke på armen har dessutom börjar träda fram tydligare och tydligare. Kommer bli fint dethär. Även bulor i huvudet uppmärksammas till höger och vänster.
Och så har jag fått en finne - mitt i pannan.
Det är komiskt.
Men vad som är värre än några blåmärken, och jag hoppas att ni har förstått att blåmärken inte är någon småsak för mig - jag får nästan aldrig (och jag menar det verkligen) blåmärken. När jag får det har jag slagit mig rejält.
Men ja, till det som är värre. Jag har fått magkatarren from hell - igen.
Börjar bli trött på de där magkatarrerna som dyker upp när de behagar. Eller snarare, som dyker upp när jag tokstressar och oroar mig för saker. Och så lite för mycket sprit. Hade jag vetat att jag hade magkatarr på gång tror jag att jag hade tagit det betydligt lugnare i lördags.
Men något som är trevligt är att jag idag har varit och beställt golv och tapet hos Micke som driver en färgbutik i stan, han är toppen. Verkligen hur bra som helst.
Det är inte garanterat att golvet hinner komma denna veckan, men det finns en chans att det kommer.
Så på fredag (förhoppningsvis) är jag och pappa i full gång med att ordna i köket.
Slut på gnället.
Dags att stänga ner här.
Over and out
/m