Hetsigt och stressigt.
Det är lite för mycket att göra denna veckan. Lite för mycket för att jag ska kunna fungera som en människa. Ja, det löser sig - men nu är det skit.
Idag har jag flängt runt som en annan idiot. Och längtat efter min säng och min soffa.
Jag blev så less på min flängande att jag var tvungen att köpa en ny väska att packa mina saker i. Som säkert är för liten. Men jag har tittat på en liknande i en evighet. Det var så jag försökte överleva min runda. Ett uns fokus på mig själv.
Jag extraknäckte även som brevbärare idag, sprang runt och låste upp portar för brevbäraren eftersom han inte kom in. Jävla spektakel.
Höstlegender visas nu, och jag sitter och väntar ett emotionellt meltdown från min sida.
Det, och att jag ska samla kraft för att packa ännu en väska.
/m
onsdag 30 januari 2013
Fail
Idag skulle jag försöka ta hand om min krasslighet och ta bussen istället för att springa ner till min date med den styrande björnen i stan. Det gick inte så bra. Fel buss hamnade jag på och det blev helt enkelt helt fel. Fick börja panik-gå, för jag var givetvis redan sen. Sällan.
Det finns en anledning till varför jag tar bussen så sällan, det är för att jag inte har koll på vilka bussar som går vart, men jag tänkte "det här är nog rätt" och hoppade på. Nej, det var inte rätt. Det var fel. Den bussen gick inte till konserthuset. Så fick hoppa av och börja springa. Och där, som en hägring i öknen kom den - bussen jag aldrig sett med destination; "Konserthuset". Haaaaallelujah!
Sedan gick vi och fikade och allt var frid och fröjd.
Och hostigt.
Det finns en anledning till varför jag tar bussen så sällan, det är för att jag inte har koll på vilka bussar som går vart, men jag tänkte "det här är nog rätt" och hoppade på. Nej, det var inte rätt. Det var fel. Den bussen gick inte till konserthuset. Så fick hoppa av och börja springa. Och där, som en hägring i öknen kom den - bussen jag aldrig sett med destination; "Konserthuset". Haaaaallelujah!
Sedan gick vi och fikade och allt var frid och fröjd.
Och hostigt.
- Den styrande björnen och den pekande malen -
/m
söndag 27 januari 2013
Söndag
Härliga tider! Härliga, ljuva nätter med feberfrossa och dagar med en lite för obehaglig hosta. En oberäknelig näsa och en sveda över kroppen. Heeej ljuva tider!
Planen är att vara frisk nästa helg.Känns inte lämpligt att stå framme vid altaret och hosta loss.
Börjar kurerandet med att arbeta ett dygnspass. Bästa sättet?
Det har inte hänt så mycket, och samtidigt känns det som att det har hänt massor. Många samtal, mycket småfixande, planerande, lite arbete och så lite sjukdom. Och det var den tiden det.
I veckan ska jag äntligen fika med den styrande björnen - fint! Det började planeras för ungefär 2 veckor sedan och på tisdag hittade vi en lucka. Bring it on!
Och varför är mitt ena nyckelben större än det andra? Är det så för människor eller har brosket gått loss på mitt nyckelben och byggt på det lite extra? Inte helt omriligt iofs. Nu börjar jag funderar över om det kan vara så att jag brutit det någon gång utan att märka det (för det måste hända jättemånga människor..)? Mamma? Pappa? Minns ni något trauma från min barndom? Vettiga, kloka kvällstankar. Inte konstigt alls.
I övrigt inte så mycket vettigt att tillföra.
Min hjärna känns som mos. Det är många bollar i luften nu.
Fridens
/m
Planen är att vara frisk nästa helg.Känns inte lämpligt att stå framme vid altaret och hosta loss.
Börjar kurerandet med att arbeta ett dygnspass. Bästa sättet?
Det har inte hänt så mycket, och samtidigt känns det som att det har hänt massor. Många samtal, mycket småfixande, planerande, lite arbete och så lite sjukdom. Och det var den tiden det.
I veckan ska jag äntligen fika med den styrande björnen - fint! Det började planeras för ungefär 2 veckor sedan och på tisdag hittade vi en lucka. Bring it on!
Och varför är mitt ena nyckelben större än det andra? Är det så för människor eller har brosket gått loss på mitt nyckelben och byggt på det lite extra? Inte helt omriligt iofs. Nu börjar jag funderar över om det kan vara så att jag brutit det någon gång utan att märka det (för det måste hända jättemånga människor..)? Mamma? Pappa? Minns ni något trauma från min barndom? Vettiga, kloka kvällstankar. Inte konstigt alls.
I övrigt inte så mycket vettigt att tillföra.
Min hjärna känns som mos. Det är många bollar i luften nu.
Fridens
/m
tisdag 22 januari 2013
Ännu en vurpa
Jag är vaken för sent med tanke på när jag ska upp imorgon. Men nu var det som så att jag kom hem lite sent och då blev allt lite sent. Sent, sent, sent. Känner mig som kaninen i "Alice i underlandet" - inget ovanligt.
Dagen har spenderats med Herr J. En annan nyexaminerad socionom som inte heller hade något att göra idag. Vi gick till biblioteket och lämnade tillbaka böcker, gick till stan där jag gjorde ett par ärenden och satte oss sedan för lite kaffe och te. Avslutningsvis gick vi och handlade. Jag köpte morötter, palsternacka och nötter. Sedan blev det hem en runda, dammsugning och packning inför en övernattning och sedan en cykel(!)tur till fröken S. Där blev jag sittandes lite för länge.Men det var ju så trevligt.
Och så till den där cykelturen. Det är en historia för sig själv. Placerade det fina kortet som jag skulle överlämna i en plastpåse som jag satte runt handleden. Gick ut till cykeln för att låsa upp den och nähä. Jag fick inte upp låset. Efter vilja och våld gick det till sist. Här uppdagades ännu ett bekymmer - baklampan fungerade inte. Nähä igen. Duktig kände jag mig när jag hade reflexremmar runt benen. Cykel lät förskräckligt och jag trampade på. Ungefär halvvägs gick handtagen på plastpåsen sönder och då tappade påsen sin funktion. Jaha. När jag var nästan framme skulle jag kolla på ännu en infotavla (nummer 3 i ordningen - det var ett klurigt kvarter att hitta i), saktar in och ska hoppa av. Då hade en sladd från bakre delen av cykel till en av bromsarna åkt ut och där fastade jag med foten. Och pang - rakt ner i asfalten. Cykeln och jag. (Här gick nog även min framlampa sönder för den fungerade inte på hemvägen) Givetvis fanns det åskådare till detta spektakel, synd vore väl annat. Skrapade upp mig och cykeln och började le den. Ledde den resterande av vägen fram till Fröken S.
När jag kom hem tog jag en titt på mitt knä. Aj. Blått och svullet. Ska bli skönt att jobba 13h imorgon.
Btw, mitt lås gick verkligen inte att låsa när jag kom hem, så nu är min cykel bara låst med ett lås och jag orkade inte dra ner den i källaren. Med tanke på cykelns skick är det ett straff i sig om någon stjäl den.
Fridens
/m
Dagen har spenderats med Herr J. En annan nyexaminerad socionom som inte heller hade något att göra idag. Vi gick till biblioteket och lämnade tillbaka böcker, gick till stan där jag gjorde ett par ärenden och satte oss sedan för lite kaffe och te. Avslutningsvis gick vi och handlade. Jag köpte morötter, palsternacka och nötter. Sedan blev det hem en runda, dammsugning och packning inför en övernattning och sedan en cykel(!)tur till fröken S. Där blev jag sittandes lite för länge.Men det var ju så trevligt.
Och så till den där cykelturen. Det är en historia för sig själv. Placerade det fina kortet som jag skulle överlämna i en plastpåse som jag satte runt handleden. Gick ut till cykeln för att låsa upp den och nähä. Jag fick inte upp låset. Efter vilja och våld gick det till sist. Här uppdagades ännu ett bekymmer - baklampan fungerade inte. Nähä igen. Duktig kände jag mig när jag hade reflexremmar runt benen. Cykel lät förskräckligt och jag trampade på. Ungefär halvvägs gick handtagen på plastpåsen sönder och då tappade påsen sin funktion. Jaha. När jag var nästan framme skulle jag kolla på ännu en infotavla (nummer 3 i ordningen - det var ett klurigt kvarter att hitta i), saktar in och ska hoppa av. Då hade en sladd från bakre delen av cykel till en av bromsarna åkt ut och där fastade jag med foten. Och pang - rakt ner i asfalten. Cykeln och jag. (Här gick nog även min framlampa sönder för den fungerade inte på hemvägen) Givetvis fanns det åskådare till detta spektakel, synd vore väl annat. Skrapade upp mig och cykeln och började le den. Ledde den resterande av vägen fram till Fröken S.
När jag kom hem tog jag en titt på mitt knä. Aj. Blått och svullet. Ska bli skönt att jobba 13h imorgon.
Btw, mitt lås gick verkligen inte att låsa när jag kom hem, så nu är min cykel bara låst med ett lås och jag orkade inte dra ner den i källaren. Med tanke på cykelns skick är det ett straff i sig om någon stjäl den.
Fridens
/m
Minnen från en ovanlig torsdag och måndagen efter.
Första måndagen efter examen. Och det kryper i kroppen på mig. Dels för att jag har för mycket att göra, dels för att jag träffar för lite människor, dels för att jag har för lite att göra och dels för att jag är orolig, nervös och stressad inför framtiden.
Det är en mellanperiod nu, och jag andas mig genom det.
Jag har vacklat i om jag ska fira min examen eller inte, och gör det fortfarande. Men med tanke på hur mycket tid, energi och pengar jag lagt ner på denna utbildningen och kommit ut som en ganska annorlunda människa, så jo - det ska firas. Jag har gjort något som jag för några år sedan aldrig trodde att jag skulle klara av. Jag lever och jag har en utbildning. Tror det kan vara värt att fira.
I torsdags - på examen, var det mycket känslor. Jag trodde jag skulle gråta väldigt mycket, men det blev inte särskilt mycket av den varan. Och det har fortfarande inte kommit. Märkligt och annorlunda. Kanske är det en del av en uppdaterad Malin. Jag fick spendera dagen med de jag tycker allra mest om, som har betytt, och betyder väldigt mycket för mig. Som finns där i vått och torrt och som inte ser min examen som en självklarhet. Givetvis skulle jag vara med just de människorna.
Det var en stor dag för mig.
Två ovanliga saker hände; jag tog examen och jag åt tre rätter på en restaurang.
Det är en mellanperiod nu, och jag andas mig genom det.
Jag har vacklat i om jag ska fira min examen eller inte, och gör det fortfarande. Men med tanke på hur mycket tid, energi och pengar jag lagt ner på denna utbildningen och kommit ut som en ganska annorlunda människa, så jo - det ska firas. Jag har gjort något som jag för några år sedan aldrig trodde att jag skulle klara av. Jag lever och jag har en utbildning. Tror det kan vara värt att fira.
I torsdags - på examen, var det mycket känslor. Jag trodde jag skulle gråta väldigt mycket, men det blev inte särskilt mycket av den varan. Och det har fortfarande inte kommit. Märkligt och annorlunda. Kanske är det en del av en uppdaterad Malin. Jag fick spendera dagen med de jag tycker allra mest om, som har betytt, och betyder väldigt mycket för mig. Som finns där i vått och torrt och som inte ser min examen som en självklarhet. Givetvis skulle jag vara med just de människorna.
Det var en stor dag för mig.
Två ovanliga saker hände; jag tog examen och jag åt tre rätter på en restaurang.
- En av de jag tycker allra mest om -
- Mina underbara och älskade föräldrar -
/m
söndag 20 januari 2013
Lördagsnöje
Igår firades Fröken E! Det blev som vanligt bra röj hemma hos E&J och det var schyst folk på plats. Vi drack bubbel, dansade, sjöng och jag och en annan J tog en Timbuk-battle som slutade oavgjort och J var imponerad. Jag med. Bubbel och Timbuk satt som en smäck!
Det drogs fram en pinne som skulle vara med eftersom den riktiga "Pinnen" försvann för en stund. Enkel stand-in. Vi drog ner en runda på stan och röjde vidare. Sen avslutade jag och Herr K med mat och hemgång i en brutal kyla. Som vanligt spekulerades det vilt om min civilstatus och folk har svårt att acceptera att det är som det är. Det har inte jag. Släpp det.
Det blir lite uppdelat med examensfirande nu, och mitt eget kommer inte förrän lite senare. När lite annan hets är över och saker och ting har lagt sig. När jag har hunnit landa och har tid att verkligen ordna med festen så den kan bli så bra som möjligt.
Jag försöker klura ut hur jag vill ha det. Mat, inredning, musik, ljus, dukar, dekoration och allt som hör en fest till. Det är mycket nu.
Det står väldigt fina blommor i min lägenhet nu. En härlig bukett tulpaner och anemoner från min förlängda familj och en mäktig bukett med liljor och syrener från bästa m&p. Behöver jag säga att det luktar ljuvligt i min lägenhet?
I veckan är det mycket att göra, inte helt förvånande. Men som Elton John sa "I'm still standing"...
Det drogs fram en pinne som skulle vara med eftersom den riktiga "Pinnen" försvann för en stund. Enkel stand-in. Vi drog ner en runda på stan och röjde vidare. Sen avslutade jag och Herr K med mat och hemgång i en brutal kyla. Som vanligt spekulerades det vilt om min civilstatus och folk har svårt att acceptera att det är som det är. Det har inte jag. Släpp det.
Det blir lite uppdelat med examensfirande nu, och mitt eget kommer inte förrän lite senare. När lite annan hets är över och saker och ting har lagt sig. När jag har hunnit landa och har tid att verkligen ordna med festen så den kan bli så bra som möjligt.
Jag försöker klura ut hur jag vill ha det. Mat, inredning, musik, ljus, dukar, dekoration och allt som hör en fest till. Det är mycket nu.
Det står väldigt fina blommor i min lägenhet nu. En härlig bukett tulpaner och anemoner från min förlängda familj och en mäktig bukett med liljor och syrener från bästa m&p. Behöver jag säga att det luktar ljuvligt i min lägenhet?
I veckan är det mycket att göra, inte helt förvånande. Men som Elton John sa "I'm still standing"...
- SOCIONOMER! -
(och en pinne)
/m
torsdag 17 januari 2013
EXAMEN!
Nu har jag varit nere i Lund och tagit min examen "på riktigt". Vi fick en penna och prefekten sa att det var makt vi fick - i form av en penna. När jag tog emot den hade jag lust att göra en He-Man - höja pennan ovanför huvudet och skrika "Jaag haar maaakteen". Tror att begränsat antal människor hade förstått min referens. Och ja, jag vet, han säger egentligen inte makten. Men skit i det.
Det hade varit kul.
Dagen har varit väldigt fin och ganska jobbig. Den har bjudit på mycket blandade känslor. Mitt liv kommer bli annorlunda. Jag lämnar mycket bakom mig och kommer sakna många människor. Det är slutet på en era.
Jag grät i förmiddags och jag grät när jag kom hem. Jag är glad att jag har så fina människor vid min sida, och trots att det har varit en dag för glädje, stolthet och lycka har det också varit en sentimental och vemodig dag.
För jag har tagit examen - FY FAN VAD JAG ÄR BRA!
Det är så mycket känslor och tankar att jag blir alldeles rörig och matt.
/m
Det hade varit kul.
Dagen har varit väldigt fin och ganska jobbig. Den har bjudit på mycket blandade känslor. Mitt liv kommer bli annorlunda. Jag lämnar mycket bakom mig och kommer sakna många människor. Det är slutet på en era.
Jag grät i förmiddags och jag grät när jag kom hem. Jag är glad att jag har så fina människor vid min sida, och trots att det har varit en dag för glädje, stolthet och lycka har det också varit en sentimental och vemodig dag.
För jag har tagit examen - FY FAN VAD JAG ÄR BRA!
Det är så mycket känslor och tankar att jag blir alldeles rörig och matt.
/m
EXAMENSDAG!
I tisdags gjorde jag min sista dag i skolan, gick upp med min examinationsuppgift och blev godkänd utan kompletteringar. Gläääääääädje och lycka!
Idag åker jag ner till Lund för att frysa, dricka bubbel och få min välförtjänta penna. Sedan blir det middag med några av dem som jag älskar allra mest och som har betytt väldigt mycket för mig under dessa åren. M&P, den förlängda familjen och en av de bästa vännerna. Jag blir tårögd av att tänka på dagen.
- Stolt SOCIONOM! -
tisdag 15 januari 2013
Måndag på en tisdag
Snön ligger vit på marken - imorgon har jag sista skoldagen. Eller idag om man kollar på klockan.
Tokigt.
Och nervöst. Jag är rädd för "ännu en c-uppsats". Ni vet, när vi trodde att vi hade läget under kontroll och handledaren hade gjort en liten miss och vi fick en vecka på oss att skriva om halva uppsatsen. Ja, det är jag rädd för. Bränt barn skyr elden.
Jag vill bli klar imorgon.
Istället för att plugga hela kvällen ägnade jag halva åt att städa. Det har jag faktiskt inte gjort på ett tag. Och så tyckte jag att jag är värd att komma hem till en städad lägenhet imorgon. Om det skiter sig så ska jag inte behöva gråta över en skitig lägenhet. Och om det går bra ska jag inte behöva fira tillsammans med dammsugaren.
Nu ska jag göra klart det sista och sedan sova. Det är hög tid.
/m
Tokigt.
Och nervöst. Jag är rädd för "ännu en c-uppsats". Ni vet, när vi trodde att vi hade läget under kontroll och handledaren hade gjort en liten miss och vi fick en vecka på oss att skriva om halva uppsatsen. Ja, det är jag rädd för. Bränt barn skyr elden.
Jag vill bli klar imorgon.
Istället för att plugga hela kvällen ägnade jag halva åt att städa. Det har jag faktiskt inte gjort på ett tag. Och så tyckte jag att jag är värd att komma hem till en städad lägenhet imorgon. Om det skiter sig så ska jag inte behöva gråta över en skitig lägenhet. Och om det går bra ska jag inte behöva fira tillsammans med dammsugaren.
Nu ska jag göra klart det sista och sedan sova. Det är hög tid.
/m
lördag 12 januari 2013
Examenssittning!
Snart är det verkligt. Examen.
/m
torsdag 10 januari 2013
Uppföljningar
För att återkoppla till "Hört och sett på landet", kan jag meddela att berörd person vid symaskinen gjorde ett ypperligt jobb, och jag aldrig hade klarat av att sy rullgardiner i den hastigheten. Imponerande talang!
Den svenska sjukvården får idag en känga. Eller nä, inte sjukvården i sig - den extremt dryga receptionisten inom sjukvården. I Somras hade jag cancernoja efter att mitt cellprov inte var något bra och fick göra uppföljningar, provsvar som slarvades bort och uteblev och en läkare som triggade min neurotiska sida till max då hon mer eller mindre uttryckte att "det går oftast att bota i detta stadiet". Vilket stadie?! Har jag cancer nu?
Det hade jag inte.
Men nu ska jag gå på regelbundna kontroller för att se till att jag inte får cancer. Tack? Jo, tack. För det är bra. Men det är ingen trevlig procedur så ändå - tack?
Receptionisten var dryg, hittade en tid om 6 veckor - till en man. Och efter ett gynekologiskt trauma för många, många år sedan (jo, så gammal börjar jag bli och tydligen så intim.. trauma för samtliga läsare), vill jag helst inte ha någon manlig läkare på just den avdelning. Receptionisten blev då ännu lite drygare och surnade till. Jag frågade om det inte fanns någon tid till den läkare jag var hos sist, eftersom hon var väldigt bra. Svaret blev "hon har inga tider". Nähä. Aldrig någonsin? Inte ens om 3 månader? för nu får jag ändå vänta 7 veckor, vad gör det då om jag väntar några till?
Nåväl, jag fick en tid till en kvinnlig läkare.
Jag ljög förra veckan. Jag lämnade inte in min sista skoluppgift ever på utbildningen. Men jag trodde det. Den sista lämnade istället in idag, och nu är jag helt säker. Om jag inte får en komplettering, då blir det den sista. Eller får göra om hela arbetet och sen får komplettera, då blir det två till.
Men nu är den inskickad, hallelujah!
Nu ska jag vika tvätt och hänga tvätt. Bästa kvällsnöjet...
Fridens
/m
Den svenska sjukvården får idag en känga. Eller nä, inte sjukvården i sig - den extremt dryga receptionisten inom sjukvården. I Somras hade jag cancernoja efter att mitt cellprov inte var något bra och fick göra uppföljningar, provsvar som slarvades bort och uteblev och en läkare som triggade min neurotiska sida till max då hon mer eller mindre uttryckte att "det går oftast att bota i detta stadiet". Vilket stadie?! Har jag cancer nu?
Det hade jag inte.
Men nu ska jag gå på regelbundna kontroller för att se till att jag inte får cancer. Tack? Jo, tack. För det är bra. Men det är ingen trevlig procedur så ändå - tack?
Receptionisten var dryg, hittade en tid om 6 veckor - till en man. Och efter ett gynekologiskt trauma för många, många år sedan (jo, så gammal börjar jag bli och tydligen så intim.. trauma för samtliga läsare), vill jag helst inte ha någon manlig läkare på just den avdelning. Receptionisten blev då ännu lite drygare och surnade till. Jag frågade om det inte fanns någon tid till den läkare jag var hos sist, eftersom hon var väldigt bra. Svaret blev "hon har inga tider". Nähä. Aldrig någonsin? Inte ens om 3 månader? för nu får jag ändå vänta 7 veckor, vad gör det då om jag väntar några till?
Nåväl, jag fick en tid till en kvinnlig läkare.
Jag ljög förra veckan. Jag lämnade inte in min sista skoluppgift ever på utbildningen. Men jag trodde det. Den sista lämnade istället in idag, och nu är jag helt säker. Om jag inte får en komplettering, då blir det den sista. Eller får göra om hela arbetet och sen får komplettera, då blir det två till.
Men nu är den inskickad, hallelujah!
Nu ska jag vika tvätt och hänga tvätt. Bästa kvällsnöjet...
Fridens
/m
onsdag 9 januari 2013
Året -12. Del 3.
Juli inledde en tung period för mig, som varade hela sommaren. Det var många turbulenta saker som bidrog till det. Vår älskade katt Manne lämnade oss, och lilla Ebba kom till oss. Det var ett hårt slag, och något som tog lång tid att komma över. Jag hade problem med att knyta an till den "nya" katten och jag fick dåligt samvete för det. Jag var på en minisemester med M, och det var mysigt. Jag gick till en sjukgymnast och fick diagnosen överrörlig och förbud att springa. Jag lekte förvånansvärt mycket med barn. Jag åkte ner till "LA" för att se min vän Dennis Camitz spela, gick vilse och hittade rätt lagom till sista låten. Det blev två besök på bio, en runda med svampplockning, en tur till Ullared, en fest för ett par kompisar och ett fantastiskt bröllop. Och det var kul.
Augusti var tomt på inlägg och livet var tungt. Jag målade lite på ett hus och umgick med en barndomsvän. Jag gick på en releasefest för min vän Herr Camitz, och åkte till Gbg med M, i ett försök att få mig att bli människa igen. Det ordnades kusinträff och dit åkte vi. Jag fick förfrågan om att vara tärna på ett bröllop, och tackade ja. P och jag cyklade en runda på Bjäre runt. Malmö och Fröken C besöktes en dag för lite fika och mys. Det bjöds till inflyttningsfest och det blev lite vin, vilket slutade med att jag cyklade hem småberusad tillsammans med en polis. Och det var kul.
September var också utan inlägg, och livet var fortfarande tungt. Jag fick ett erbjudande om att skjutsa hem ett kompispar till Götet och jag tackade ja. Vi hade två dagar tillsammans, gick på Liseberg och i Slottsskogen. Skolan drog igång igen och det blev mycket att göra. En lördag hade jag och K en riktig heldag med umgänge från morgon till kväll, och det var en bra dag. Det bjöds på inflyttningsfest i stan, vilket ledde till en svängig utgång. En liten ort uppe i Västmanland besöktes för en kräftskiva. Och det var kul.
Oktober inledes med ett internat där vi åt mat odlad med människobajs, vilket var en alldeles för märklig känsla. En av min och Ks promenader tog en oväntad vändning när vi fick en stalker, i form av en katt, på halsen. Detta löste sig dock till sist. Jag fick följa med K ner till lund för ett mindre kirurgiskt ingrepp i hans hand, och allt gick bra. Det bjöds på en ordentlig fest hos hästtjejen och italienaren, oh boy vilket röj. 25årsfest för Herr D i klassen ordnades och det var också en bra kväll. Det blev en tur till kyrkan en onsdag för att lyssna på Herr E som spelade filmmusik med hemvärnets musikkår. Jag och m gjorde två utflykter, en till H-stad och en till det stora varuhuset. Det ordnades också inflyttnings/halloweenfest ute på landet, Fröken C kom till storstan för en fika och keramik-staden fick ett besök tillsammans med Herr E. Och det var kul.
November bjöd på jobbintervju, som gick vägen. Sittning som arrangerades och genomfördes, vilket ledde till en lång, bra kväll. Jag och m besökte den årliga julmarknaden, efter en övernattning i huset med barnen efter en överraskningsfest för deras mamma och min fina vän. Skolan tillförde stress och ångest - as usual - och jag och K firade hans b-day genom att öla på stan. Vi festade loss lite på helgen , jag slog mig brutalt och slutade på Max - as usual. Jag fikade med Fröken F för första gången på länge. Jag lät SD provocera mig och vi åkte ner till Lund för föreläsning, och förstod ingenting eftersom det stod en dansktalande man där. Och givetvis var det julskyltning ute på landet, och det bjöds på glögg, pepparkakor och twix som vanligt. Och det var kul.
December kom och advent kom. Det blev julskyltning, en massa julbak. Större delen av December innebar förkylning och viss hets med skolarbete. Jag tappade min mobil på en tå och den gick ur led, vilket inte var optimalt. Jag satt klistrad framför "Mysteriet på Greveholm" och kan inte påstå att den levde upp till mina förväntningar. Den årliga julfikan gick av stapeln i lägenheten, och det var gott om folk. Julen var annorlunda i år, och den spenderades med lite släkt, för första gången på några år. Men jag var med m&p och det var det viktiga. Året avslutades med god mat och goda vänner ute i ett hus på landet. Och det var kul.
2013 - vad har du att erbjuda?
/m
Augusti var tomt på inlägg och livet var tungt. Jag målade lite på ett hus och umgick med en barndomsvän. Jag gick på en releasefest för min vän Herr Camitz, och åkte till Gbg med M, i ett försök att få mig att bli människa igen. Det ordnades kusinträff och dit åkte vi. Jag fick förfrågan om att vara tärna på ett bröllop, och tackade ja. P och jag cyklade en runda på Bjäre runt. Malmö och Fröken C besöktes en dag för lite fika och mys. Det bjöds till inflyttningsfest och det blev lite vin, vilket slutade med att jag cyklade hem småberusad tillsammans med en polis. Och det var kul.
September var också utan inlägg, och livet var fortfarande tungt. Jag fick ett erbjudande om att skjutsa hem ett kompispar till Götet och jag tackade ja. Vi hade två dagar tillsammans, gick på Liseberg och i Slottsskogen. Skolan drog igång igen och det blev mycket att göra. En lördag hade jag och K en riktig heldag med umgänge från morgon till kväll, och det var en bra dag. Det bjöds på inflyttningsfest i stan, vilket ledde till en svängig utgång. En liten ort uppe i Västmanland besöktes för en kräftskiva. Och det var kul.
Oktober inledes med ett internat där vi åt mat odlad med människobajs, vilket var en alldeles för märklig känsla. En av min och Ks promenader tog en oväntad vändning när vi fick en stalker, i form av en katt, på halsen. Detta löste sig dock till sist. Jag fick följa med K ner till lund för ett mindre kirurgiskt ingrepp i hans hand, och allt gick bra. Det bjöds på en ordentlig fest hos hästtjejen och italienaren, oh boy vilket röj. 25årsfest för Herr D i klassen ordnades och det var också en bra kväll. Det blev en tur till kyrkan en onsdag för att lyssna på Herr E som spelade filmmusik med hemvärnets musikkår. Jag och m gjorde två utflykter, en till H-stad och en till det stora varuhuset. Det ordnades också inflyttnings/halloweenfest ute på landet, Fröken C kom till storstan för en fika och keramik-staden fick ett besök tillsammans med Herr E. Och det var kul.
November bjöd på jobbintervju, som gick vägen. Sittning som arrangerades och genomfördes, vilket ledde till en lång, bra kväll. Jag och m besökte den årliga julmarknaden, efter en övernattning i huset med barnen efter en överraskningsfest för deras mamma och min fina vän. Skolan tillförde stress och ångest - as usual - och jag och K firade hans b-day genom att öla på stan. Vi festade loss lite på helgen , jag slog mig brutalt och slutade på Max - as usual. Jag fikade med Fröken F för första gången på länge. Jag lät SD provocera mig och vi åkte ner till Lund för föreläsning, och förstod ingenting eftersom det stod en dansktalande man där. Och givetvis var det julskyltning ute på landet, och det bjöds på glögg, pepparkakor och twix som vanligt. Och det var kul.
December kom och advent kom. Det blev julskyltning, en massa julbak. Större delen av December innebar förkylning och viss hets med skolarbete. Jag tappade min mobil på en tå och den gick ur led, vilket inte var optimalt. Jag satt klistrad framför "Mysteriet på Greveholm" och kan inte påstå att den levde upp till mina förväntningar. Den årliga julfikan gick av stapeln i lägenheten, och det var gott om folk. Julen var annorlunda i år, och den spenderades med lite släkt, för första gången på några år. Men jag var med m&p och det var det viktiga. Året avslutades med god mat och goda vänner ute i ett hus på landet. Och det var kul.
2013 - vad har du att erbjuda?
/m
tisdag 8 januari 2013
Året -12. Del 2.
I April blev vi klara med våra intervjuer till uppsatsen och ljuset i tunneln glimtade till. Vi belönade oss med många fikor under uppsatsen och tilldelade oss ett MVG i fikascills. Jag date:ade loss, men kände att det inte ledde till något och jag drog vidare. Jag fick visa leg på ett ställe med 20årsgräns. Min kära Ronja fyller år i April, och därför ägnades det lite extra många tankar till henne. Det spenderades några dagar på lagret och jag skaffade mig en ordentlig vinfylla en lördag. En helg umgicks jag och K ganska intensivt med möbelshopping och kostymshopping i två dagar, biobesök och fika. Det blev påskmiddag med tjejerna och släktträff med fastrar och farbror. Min uppmärksamhet på orden "man" och "borde" ökade markant, och jag jobbar fortfarande med att inte använda dem. Man gör så gott man kan.. Och det är kul.
Maj är min månad, och det firades med en fika av rang. Det bakade kakor dag ut och dag in. Lämpligt nog blev jag utan varmvatten i några dagar i lägenheten, och jag kunde varken duscha eller diska. Panik. Det bjöds på "Full Moon Party" på Villan, jag blev stämplade på foten och gick hem. En fågel valde att bajsa på mig, jag spenderade en dag på Skånes Djurpark och jag höll en fågelspindel i handen. Det var Eurovision och vi skrek oss hesa, både av vinsten och av smärtan att åka på en pakethållare på kullersten. Jag fightades med förkylning, psykisk utmattning och magkatarr och längtade till ledighet och gärna en solstol. Det firades Valborg på landet och vi grillade. Jag sa "men för fan" till en okänd man efter att han använt ord som inte passar i något forum alls - på grund av att han missade bussen. Månaden avslutades dock med en kalldusch och käftsmäll av rang.Uppsatsen gick käpprätt åt helvete, för att inte smäda orden. Vår handledare gjorde en miss, och vi litade på honom. Under en vecka blev det till att skriva om stora delar - och bli godkända. Och det var kul.
Juni började med en visit i El Stockholmo. Jag fick dra fram mina vapendragare igen - kryckorna - och hoppa runt på dem ett tag. Min yngsta kusin på Ps sida tog studenten och jag hoppade dit med mina kryckor och skaffade mig en salongsberusning, kanske aningen deluxe. Jag firade att uppsatsen var klar genom att spendera en kväll på Ks balkong med skitsnack och en salig blandning av ät- och drickbart. P traumatiserade mig genom att slänga upp mig på ett litet tak med frasen" bara tryck ifrån". Ångesten började gro ganska kraftigt inom mig.Vi kollade på en fotbollsmatch, och den kvällen avslutades med att min gamla vän E och hennes A kom dit och berättade att de förlovat sig.B & E kom hem från en lång resa och det firades med överraskningskommitté, ballonger och skumpa. Midsommar firades på landet med långa och korta människor där vi dansade lång in på natten och jag fick ett skrattanfall av rang. Och det var kul.
Då var första halvåret avklarat. Håll till godo.
/m
Maj är min månad, och det firades med en fika av rang. Det bakade kakor dag ut och dag in. Lämpligt nog blev jag utan varmvatten i några dagar i lägenheten, och jag kunde varken duscha eller diska. Panik. Det bjöds på "Full Moon Party" på Villan, jag blev stämplade på foten och gick hem. En fågel valde att bajsa på mig, jag spenderade en dag på Skånes Djurpark och jag höll en fågelspindel i handen. Det var Eurovision och vi skrek oss hesa, både av vinsten och av smärtan att åka på en pakethållare på kullersten. Jag fightades med förkylning, psykisk utmattning och magkatarr och längtade till ledighet och gärna en solstol. Det firades Valborg på landet och vi grillade. Jag sa "men för fan" till en okänd man efter att han använt ord som inte passar i något forum alls - på grund av att han missade bussen. Månaden avslutades dock med en kalldusch och käftsmäll av rang.Uppsatsen gick käpprätt åt helvete, för att inte smäda orden. Vår handledare gjorde en miss, och vi litade på honom. Under en vecka blev det till att skriva om stora delar - och bli godkända. Och det var kul.
Juni började med en visit i El Stockholmo. Jag fick dra fram mina vapendragare igen - kryckorna - och hoppa runt på dem ett tag. Min yngsta kusin på Ps sida tog studenten och jag hoppade dit med mina kryckor och skaffade mig en salongsberusning, kanske aningen deluxe. Jag firade att uppsatsen var klar genom att spendera en kväll på Ks balkong med skitsnack och en salig blandning av ät- och drickbart. P traumatiserade mig genom att slänga upp mig på ett litet tak med frasen" bara tryck ifrån". Ångesten började gro ganska kraftigt inom mig.Vi kollade på en fotbollsmatch, och den kvällen avslutades med att min gamla vän E och hennes A kom dit och berättade att de förlovat sig.B & E kom hem från en lång resa och det firades med överraskningskommitté, ballonger och skumpa. Midsommar firades på landet med långa och korta människor där vi dansade lång in på natten och jag fick ett skrattanfall av rang. Och det var kul.
Då var första halvåret avklarat. Håll till godo.
/m
måndag 7 januari 2013
Året -12. Del 1.
Januari bjöd på att jag fick veta att jag har den oerhört sexiga åkomman "brytningsfel", så jag gick och införskaffande glasögon. Jag låg inne med brutal ångest över ett skolarbete och hanterade det genom att spendera ett otal timmar på gymmet så svetten flödade. När jag kom hem kompenserade jag med att dricka ohyggliga mängder te som jag sedan kissade ut. Jepp. Skolan bjöd inte enbart på ångest, jag tog även min kandidatexamen. Den årliga konserten med Helsingborgs symfoniorkester gick av stapeln och jag, mamma och mamman i min förlängda familj knatade dit.
En annan mamma i nöd bad om min hjälp som barnvakt och jag ryckte in. Jag sövde sedan det skrikande barnet genom att sjunga "Stad i ljus". Och jag var nöjd.
Jag försökte välkomna framtiden och skaffade mig en touch-telefon. Detta var inget som underlättade livet för mig, och nu ett år senare kan jag fortfarande sakna min gamla Sony Ericsson.
Det bjöds på fester i form av Afrika-fest och 25-årsfest och det var kul.
Februari innehöll en blandning av jobb, träning, umgänge och införskaffande av ett busskort. Min vän Dennis Camitz plöjde fram i The Voice på tv. Jag tog ut min p-stav och satte in en ny, och som vanligt var det en smärtsam process som jag helst varit utan. Jag låste mig ute ur min egen lägenhet och som tur var kom min pappa i sin skinande bil och räddade mig. Och så bjöd jag på finmiddag på IKEA. Pappa åt isterband och jag åt köttbullar. Min mixer blev utsliten och hade gjort sitt, så jag diskade den och satte in den i köksskåpet. Där står den än idag.
Mamma fyllde år. Det bjöd på 25+30 årsfest ute på landet och en spontan lördag med middag, utgång och dans hela natten. Med efterföljande dagen-efter-häng som varade till sent på natten. Det var också kul.
Mars bjöd på många härliga promenader, och vissa väderchockar. Arbetet med c-uppsatsen påbörjades, och vi skrev våra första rader om hemlöshet. Jag bakade scones med parmesan och örter. Jag satte ett hattrick i festligheter genom att köra turning och utgång på torsdag, inflyttningsfest på fredag och 25årsfest med utgång på lördag. På söndagen sov jag. Päpz fyllde år. Och det var kul.
Året -12 to be continued.
Nutid
Skulle det inte bli den kallaste vintern på väldigt länge? Vad hände? Det har varit plusgrader hur länge som helst nu, och det är vinter. Men jag längtar redan efter mina sandaler så det gör iofs inte så mycket. Dessvärre är jag rädd att det inte blir någon ordentlig sommar bara för att det inte varit någon ordentlig vinter. Nåväl, känner inte att jag kan göra något åt det ändå. Och så satte jag en kniv i handen på mig själv idag. Helt onödigt.
Bilder kommer någon annan gång, eftersom jag nu pendlar mellan olika datorer, och bilder finns på en annan dator.
Nu ska jag eventuellt kolla min Foo Fighters dokumentär.
/m
En annan mamma i nöd bad om min hjälp som barnvakt och jag ryckte in. Jag sövde sedan det skrikande barnet genom att sjunga "Stad i ljus". Och jag var nöjd.
Jag försökte välkomna framtiden och skaffade mig en touch-telefon. Detta var inget som underlättade livet för mig, och nu ett år senare kan jag fortfarande sakna min gamla Sony Ericsson.
Det bjöds på fester i form av Afrika-fest och 25-årsfest och det var kul.
Februari innehöll en blandning av jobb, träning, umgänge och införskaffande av ett busskort. Min vän Dennis Camitz plöjde fram i The Voice på tv. Jag tog ut min p-stav och satte in en ny, och som vanligt var det en smärtsam process som jag helst varit utan. Jag låste mig ute ur min egen lägenhet och som tur var kom min pappa i sin skinande bil och räddade mig. Och så bjöd jag på finmiddag på IKEA. Pappa åt isterband och jag åt köttbullar. Min mixer blev utsliten och hade gjort sitt, så jag diskade den och satte in den i köksskåpet. Där står den än idag.
Mamma fyllde år. Det bjöd på 25+30 årsfest ute på landet och en spontan lördag med middag, utgång och dans hela natten. Med efterföljande dagen-efter-häng som varade till sent på natten. Det var också kul.
Mars bjöd på många härliga promenader, och vissa väderchockar. Arbetet med c-uppsatsen påbörjades, och vi skrev våra första rader om hemlöshet. Jag bakade scones med parmesan och örter. Jag satte ett hattrick i festligheter genom att köra turning och utgång på torsdag, inflyttningsfest på fredag och 25årsfest med utgång på lördag. På söndagen sov jag. Päpz fyllde år. Och det var kul.
Året -12 to be continued.
Nutid
Skulle det inte bli den kallaste vintern på väldigt länge? Vad hände? Det har varit plusgrader hur länge som helst nu, och det är vinter. Men jag längtar redan efter mina sandaler så det gör iofs inte så mycket. Dessvärre är jag rädd att det inte blir någon ordentlig sommar bara för att det inte varit någon ordentlig vinter. Nåväl, känner inte att jag kan göra något åt det ändå. Och så satte jag en kniv i handen på mig själv idag. Helt onödigt.
Bilder kommer någon annan gång, eftersom jag nu pendlar mellan olika datorer, och bilder finns på en annan dator.
Nu ska jag eventuellt kolla min Foo Fighters dokumentär.
/m
söndag 6 januari 2013
En söndag
Hört och sett på landet:
P står vid symaskinen.
M frågar: Är det en spole i?
P svarar: Jag kan inte ens öppna den.
P: Har du någon svart tråd?
M: Varför ska du ha svart tråd när det är en blå rullgardin?
Och jag ler - av flera anledningar.
Sista skolarbetet ever (förutsatt att jag inte blir underkänd och måste göra om allt) på socionomutbildningen skickades precis in. Möhippan som tagit upp väldigt mycket tid är i mål (och det blev en bra dag). För att jag i veckan kommer ha lite tid till mig själv. För att jag har fått en timanställning som behandlingspedagog. Och för att M&P är så bra.
Därför ler jag.
/m
P står vid symaskinen.
M frågar: Är det en spole i?
P svarar: Jag kan inte ens öppna den.
P: Har du någon svart tråd?
M: Varför ska du ha svart tråd när det är en blå rullgardin?
Och jag ler - av flera anledningar.
Sista skolarbetet ever (förutsatt att jag inte blir underkänd och måste göra om allt) på socionomutbildningen skickades precis in. Möhippan som tagit upp väldigt mycket tid är i mål (och det blev en bra dag). För att jag i veckan kommer ha lite tid till mig själv. För att jag har fått en timanställning som behandlingspedagog. Och för att M&P är så bra.
Därför ler jag.
/m
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)