Quote

- Lite så är det -

Psykisk terror och snell hest

Idag hände det. Det som inte får hända.
Jag blev utsatt för tung psykisk terror. Detta när jag försökte döda en något för stor spindel, och den kom undan. Vetskapen om att spindeln huserar någonstans i bohaget är ren och skär psykisk terror. Och nu är jag inte sådär jätterädd för spindlar, men när den fick övertaget blev det jobbigt. Det är just den stunden av terror när du tappar spindeln ur siktet och blir ett offer i ditt eget hem.

Jag kände att det var lika bra att träffa ett annat djur, ett något större. Så jag hängde med bästa fröken E till stallet och satt upp på hästryggen igen. Sist jag satt upp blev jag avkastad, men icke denna gången. Snell hest.

Fröken E flyttar från stan i helgen och det kommer kännas tomt. Hon kommer hänga i stan en del ändå och jag kommer förhoppningsvis hälsa på nere hos hennes. Men ändå - tomt.

- Badass cowboy -

(Bild lånad av fröken E)

/m

14 Maj - min dag.

Igår var det min födelsedag.
Och den slutade i kaos.
Men annars så. 

-  Homemade "cookiecake"  och bubbel med vänner på kvällen -

/m

Höger vs. Vänster

Ett, vill jag våga påstå, definitivt sätt att veta att du inte är helt fokuserad och balanserad är när du tar pennan i vänster hand (när du i själva verket är högerhänt), börjar skriva och tror att du har fått en stroke för att något känns konstigt. Nej. Det har du inte, du har bara tagit pennan i "fel" hand och börjat skriva. Och inte noterat detta. Kanske blir det som med fötterna? Jag började min framgångsrika (?) fotbollskarriär med att vara högerfotad, övergick till att använda båda, för att sedan bli vänsterfotad.
Vänsterhänt så småningom, månne?

Kanske känner inte kroppen att den är i balans med en skrivande högerhand och en sparkande vänsterfot. Jag däremot tycker att det är definitionen av balans. Diagonalt, what's not to like?

Jag har ett problem - i detta nu. Jag vill få över min kaka från teflonbottnen till ett kakfat. Problemet? Kakan är lite sladdrig och kakfatet har en kant och ja. Jag vet inte hur jag ska göra för jag är rädd att kakan ska gå sönder. Det är mitt problem. Men istället för att lösa det tyckte jag den kunde "få svalna lite". Det gynnar säkert processen..

Helgen bjöd på umgänge med Fröken E. Det var högt och lågt, och som vi säger "folk kom och gick". Vi skulle äta sushi (ja?!), men det var stängt så vi hamnade på max. Vi skulle sjunga singstar men kontrollen fungerade inte så det fick bli buzz. Sedan blev det mycket snack och vin. E ringde sin J för att säga att de var välkomna över på vin och buzz, han kontrade med "vi har öl och whiskey" och tyckte därmed att valet var självklart. Sedan blev det en kväll med många kavajer, någon som tog illa vid sig, någon som gjorde bort sig och någon som nästan blev tvånglad. Och Beyoncé - halellujah vad mycket Beyoncé det blev. Det stampades och skakades och sjöngs. What a lady hon är!
Sms-konversationen som avslutade kvällen efter att jag gått de sista 150 metrarna hem själv;
E: Lever du? :)
Jag: Nä. Dog utanför coop. Halkade igen och bröt ryggen ;)
E: Åh.. synd med sånt svinn. Jaja.. Bättre lycka nästa gång! Glöm inte ta hunden med dig till himlen!

Bra humor.
Fin vän.

- Salta -

/m

Smaken är som baken

Nu har det bakats - en hel del. Dock kände jag att jag fick nog igår när jag fick en ansenlig mängd ströbröd över mig från en markant högre höjd. Resultatet blev ströbröd på ställen jag aldrig tidigare haft ströbröd på. Det blev en dusch på det.

Men nu är det färdigt. Bakningen, städningen och de flesta förberedelserna. Nu är det bara för mina kalasgäster till att komma. Det är födelsdagskalas för mig imorgon! 
/m

BINGO

Jag fungerar bäst när saker går riktigt åt h*lvete. Inte sådär skiter sig lite.
Gårdagen innefattade två typexempel;
Bakningen gick inte alls som jag ville - jag fick ett klassiskt psykbryt. Bilen gick sönder - jag blev lugn.
Med andra ord, drömmen om krishantering lever.
Alltid något.

I övrigt har jag nu gått min första Motionsbingo-runda. Med spurter. Det blev lite roligare så. När jag fick syn på nästa lapp med nummer blev det en spurt. Bra för hjärtat, mindre bra för knäna.

Årets bakmaraton is on! Idag ska det bakas nyheter. Kan gå hur som helst.
Och bilen? Ja, jag stod på maxis parkering efter avslutad handling med mat och bakade kakor i bilen efter ett besök på landet och lån av köksyta. Då startade inte bilen. Totaly död. Ringde pappa som gjorde en utryckning. Bogserade bort bilen till den stora kedjan med allt som behövs till bilen och lite till, men icke. De hade inte det vi behövde. Så min bil fick åka släp tillbaka till landet. Där den mest troligt kommer återinstalleras i bruk igen i början av veckan, tack vare min super-pappa!
Jag blev väldigt förvånad när bilen inte startade. Och sedan blev jag väldigt stolt när jag för första gången bogserade en bil, och tyckte jag gjorde en bra insats. Cred till mig.

- Entusiastisk motionsbingodeltagare -

/m

Sådär.

Orolig i kroppen, rastlös, stressad och ångest. Jodåsåatt. Läget är under kontroll får jag säga..
Något känns fel. Lägenheten känns fel. Och jag kan inte sätta fingret på det.
Det är dags att börja baka, men jag vet inte vart jag ska börja.

Idag fick jag vet att mitt skurknamn skulle vara "The Dark Ninja", enligt ett test. Och det tycker jag låter rimligt.

Ikväll var m&p inne hos mig för att hjälpa mig med lite saker. Bland annat dela på det antika fönstret för att putsa det mellan glasen. Det är ett mission som kan sluta hur som helst. Vi tog oss också en titt på cykeln och gav den lite kärlek. Jag är väldigt tacksam för mina föräldrar.

Jag har väldigt dålig koll på min helg och mina dagar. Det känns som att jag har hur mycket som helst att göra, och jag vet inte vart jag ska börja. Den där rastlösheten, oron och ångesten gnager på mig. Vänligen släpp mig.

Annars träffade jag Fröken C idag, som kom till stan en runda. Och det är alltid trevligt. Jag är glad att jag har vänner som henne i mitt liv. 

Det var väl det, det.
/m