Sorg.
Just nu är jag en tom människa. Jag har ett stort hål inom mig.
Ett gigantiskt hål i mitt bröst, ett inte så välfungerande hjärta då det känns som att det är halvt.
Jag har varit med om en förlust dagarna innan jul som inte varit lätt.
Jag saknar henne och jag känner mig inte hel utan henne.
Det må vara löjligt, men för mig var hon så mycket. Hon var faktiskt min bästa vän. Min älskade Ronja. Den bästa present jag någonsin fått. En katt på min födelsedag för snart 16 år sen.
Så länge hängde vi ihop, som bästa vänner.
Ni som inte haft djur själva vet inte hur det är - er lägger jag ingen energi på.
Ni kan tycka att jag är löjlig om ni vill - jag lyssnar inte på er.
Min älskade vän fanns alltid här för mig. Hon förstod alltid, ställde inga jobbiga frågor och när hon andades kunde jag känna ett lugn som bara hon kunde ge mig.
Så mycket fint vi haft tillsammans.
Och sen gick det så snabbt. Hon blev sjuk på kvällen och morgonen därpå var hon borta.
Mitt hjärta brast.
Jag är glad att jag var med henne hela sista natten, vi låg vakna tillsammans hela natten och jag höll hennes tass och när hon tog sitt sista andetag fanns jag hos henne. Hon visste att hon var älskad. Hon fick till och med öppna sin julklapp innan julafton, inte illa det.
Det finns inte ord att beskriva min sorg, min saknad och den tomheten jag känner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar