torsdag 22 november 2012

CSI

Efter en dag som varit lite motig kom en helomvändning. Först promenad med en av de bästa vännerna, och sedan ett långt telefonsamtal, som övergick i en lång skype-date med en annan bra vän. En sådan som går att prata väldigt okomplicerat med. Som förgyller min tillvaro.
Och för de två människorna är jag väldigt tacksam.

Igår fick jag ett vykort med posten, baksidan låg uppåt och på den stod det "detta var goa tidet. oh yeah!". Ingen hälsning, men handstilen kände jag igen, och hade en misstänkt-lista på två personer. När jag vände på kortet var det ett foto på mig, från några år sedan, där jag skrattar tokigt mycket, är rufsig i håret och ser allmänt galen ut. Jag minns, var vi var, vad vi gjorde och hur roligt det var. Jag blev rörd till tårar - av glädje.
Jag skickade ett sms till båda mina misstänkta och skrev;

Hej H & I! En av er (tror jag) har skickat ett kort till mig som jag fick idag. Och jag blev så glad och varm i hjärtat att jag både skrattade och fällde en tår av glädje :) Tack, tack, tack! Jag är så glad att jag har vänner som er - och det skulle kunna vara vem som helst av er som gjorde något så fint. Ni är guld värda!

Vad hade jag gjort utan fina vänner? Jag är tacksam.
I vinter ska jag försöka umgås med så mycket folk jag bara kan innan det eventuellt är dags för jobb, och jag är rädd att det inte kommer vara lika enkelt att hinna med att träffa alla.


- Jag och de två misstänkta, sommaren 07 -

/m

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar