Idag har jag varit lite surmulen, som det så fint heter. Bara sådär allmänt. Och bättre blev det inte när jag slog foten in något som var hårdare än hårdast och trodde att jag hade brutit foten. Satan i gatan! Smärtbarrometern mätte det till 4 av 5 kryckor.
Nu har jag diagnostiserat mig själv med "ännu en spricka i fotskrället" och struntar i att gå till läkaren med det. Just nu iaf.
Har inte tid att gå iväg med det, så ger det några dagar innan jag eventuellt inte kan ignorera smärtan längre.
Det var inte sådär optimalt att det hände på jobbet. Det finns liksom inte att välja på där. Det är bara till att jobba på.
Och sedan har jag inte velat ringa mamma och gnälla om det, som jag egentligen ville. Hon är nämligen i utlandet några timmar till innan hon och pappa lämnar det för att återkomma till Sverige.
Uh, ibland vill man bara vara det där barnet som någon tar hand om när man slår sig..
Nåväl.
That's it.
Peace
/m
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar