Ett rockande barndomsminne

Kollade precis igenom bilderna från bröllopet. Och jag har rätt - Jay Smith är lik odjuret Vincent från "skönheten och odjuret" tv-serien som gick någon gång på 90-talet. Nu kanske det låter brutalt elakt. Men det är mer att jag kan tänka mig att odjuret skulle se ut lite som Jay om han hade varit människa. Fortfarande brutalt? Kolla själva;

- "Skönheten" såg dock lite annorlunda ut. Men visst ligger det något i det jag säger? -

För övrigt vill mitt barndomssinne minnas att det var en ganska bra serie det där. Har jag ens nämnt att Jay Smith gjorde ett gästspel på helgens bröllop? Först i kyrkan, där han såg ut att vara i ett sisådär bra skick. Och sedan på kvällens fest, där han såg betydligt mer stabil ut. Hans röst är one of a kind, det är ju bara, som man säger, "synd på knarket". Vilken pipa. Han lirade lite blandade låtar och blev smickrad när det var någon (undertecknad) som kände till hans band. Man är ju om sig och kring sig, va.

I övrigt är jag väldigt glad för att jag har vissa speciella individer i min närhet. Tack.
Fridens.
/m