In the air

Fredagen kom och fredagen gick.
Den bjöd på jobb, inhandlande av behövliga saker, promenad med en bra vän och film. Varpå jag strax efter 22 knappt kunde hålla ögonen öppna. Då kände jag mig gammal som gatan.

Jag hade planerat att gå ner på stan för att göra lite ärenden, hade sparat dem till igår för då hade jag mest tid. Givetvis prickade jag också in det sämsta vädret.
Men av någon anledning gjorde det inte mig något. Jag tog på mig ett par riktigt sköna skor, en lång jacka med huva, satte i lurarna och gick ut. Och njöt.
Bara att få vara ute i frisk luft, känna vinden i ansiktet och regnet som duggade- himmelskt. Jag kände för att slänga ut armarna och bara stå ett tag - men då kan man ju anses lite konstig, så jag lät bli.

Sen sprang jag hem och gick ut på promenad. Allt som allt bjöd dagen på omkring 3 mils gång, rimligt. Under promenaden avverkades ämnet kärlek flitigast.
Efter promenad kan jag uppriktigt säga att jag gärna hade fortsatt kvällen tillsammans med min vän, men han skulle ha en "Magic Friday", och då bestämde jag mig för att också ha en.
Soffan var min, filmvalet var mitt.

Jag dricker te som en tok nu. Vet inte om det är bra, men det är gott. Kan bero på att det blir mörkare och kallare om kvällarna och att det därför passar bra med te.

Roliga saker som hände igår: När vi efter promenaden stod i korsningen och pratade och det kom en kille gående, som vid första anblick såg väldigt basic ut, och han ägnades inte någon uppmärksamhet direkt. Inte förrän han började gå mot oss och sa "West Side. I'm from West Side. West Side, Nigga". Och då blev min första tanke, "man får inte säga nigga!" (kan tillägga att killen själv var mörkhyad). Rimligt.
När vi precis påbörjat promenaden stod två killar som såg ut att vara i knapp tonårsålder, de blev omkörda av några killar på moped med en polistuta tjutandes. Den ena killen sa då helt kallt "albaner på mopeder som poliser - skumt". Och hans kyla när han sa det gjorde att jag tyckte han skulle kunna bli en lysande komiker. Hejar på honom!

Mycket mer spännande än så var inte dagen.

Nu är det slutjobbat (är det ens ett ord?) för sommaren och skolan närmar sig. Konstigt. Och förvirrande.
Och ångest. Givetvis.

Nu ska jag eventuellt göra något vettigt.
Peace
/m