Idag var jag och Herr K ute och och gick, och det fick en lite oväntad vändning.Vi blev förföljda. Av en katt. Jättelänge. Vi gick fram och tillbaka och försökte avleda katten. Den hade inget halsband och vi såg ingen öronmärkning på den. Och den följde bara efter, hur långt vi än gick. Till sist fick den syn på en mus eller något i buskarna och då sprang vi in mellan husen. Och så var katten borta. Jag har aldrig varit så lättnad över att inte vara nära en katt.
Vid ett tillfälle sa jag "vi kanske ska ringa mamma", varpå K frågade "varför?" och jag svarade "för att hon är kattmänniska". Svaret på det blev "det är väl du med?".
Ikväll bakade jag kolakakor. Det fick jag för mig att göra. Dessutom ska jag ha med mig kakor till skolan på fredag och kolakakor kan väl vara bra. Utmaningen nu blir att inte äta upp alla. Jag har redan tjuvat alldeles för många. Jag har dålig karaktär.
Imorgon blir det gymmet, städning och plugg. Eventuellt lite mer bakning. Men just nu är jag mest jättetrött. Och stressad. Men jag hantera det hyfsat bra. Bättre än många gånger förut. Jag växer. Nu ska jag titta på lite Grey's, sedan ska jag försöka lägga mig i tid.
Det var den dagen det.
/m
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar