Denna sommaren är inte så fet. Det regnar, jag har någon slags existentiell kris och jag saknar att ligga på gräsmattan och mysa med fina Ronja. Samtliga dessa saker är skit. Skit, skit, skit, skit är det. Och så är det bra med det.
Idag cyklade jag en halvmara. För att skingra tankarna. Och för att jag inte får hålla på och springa. Igår cyklade jag också, men bara en mil. Tänkte idag att jag skulle cykla lika långt som igår, men jag blev Forrest Gump när jag satt där på cykeln. Jag satt där i en timme innan jag hade så ont i my behind att det var dags att resa sig upp. Svetten rann, men tankarna snurrade lik förbannat lika mycket i mitt huvud. Ge mig lite sinnesro.
Dethär med mindfullness altså, det ska ju vara sådär skitbra. Men om jag är upprörd i nuet, hur ska jag då kunna fokusera på vinden i mitt hår, blommor som luktar eller svetten som rinner på min rygg? Skjuter jag inte bara upp problemet då? Jag har inte förlikat mig med mindfullness. Men det borde jag kanske.
Jag vet vad jag behöver öva på, och det är alltid dags att göra det. Ändå blir de tinte riktigt så. "Vårt förflutna avgör inte vår framtid. bara om vi låter det göra det", de är lite kloka på det där Rehab with Dr Drew. Vilka snillen, och pretton. Riktiga überpretton.
Igår var jag på bio och middag med Jennan. Det var fint. Vi såg "Snow White and the Huntsman" och den var ganska bra. Fina bilder, vilket jag uppskattar.
I lördags var det ett gäng brudar i min lägenhet som gick loss på singstar och sen drog ut på stan. Dock stannade jag hemma eftersom jag prioriterade träningen dagen efter.
Kvällen bjöd på häng hos bästa Herr K och vi pratade om lite av varje. Han gick ganska hårt åt mig idag, men det får han lov. Ibland är det skönt att höra hans ärliga åsikt. Han är bra den där typen.
Existentiell kris to be continued..
Frid
/m
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar