Dagens mest underhållande: föreläsaren använder det gamla hederliga uttrycket "milda makter" under föreläsningen. Klockrent.
Jag kanske bara gnäller nu för tiden. Och det kanske är tjatigt och känns eventuellt överdrivet. Men take it or leave it. För jag har inget val. Jag är fast i det, det är mitt liv och jag måste leva det. Det minsta jag kan få göra då är väl att avreagera mig, tycker jag.
Jag tycker det är trevligt att glädjas med andra, och att glädjas med min familj är underbara känslor. Men just nu känner jag att det hade varit trevligt med något som jag själv verkligen kunde glädjas över för egen skull. En händelse eller liknanade. Vad som helst nästan.
Tro inte att jag är någon otacksam skitunge, för det är jag inte. Jag värderar min familj otroligt högt och älskar dem väldigt mycket och är ytterst tacksam att jag har dem, men ibland kan man väl få önska sig något mer?
Jag begär eller önskar ingen dans på rosor eller rosa moln, eller att klida runt på en räkmacka eller allt vad man säger. Men bara känna lite flyt, vara nöjd med något.
Funderar på att slänga ut en del saker, för att på något sätt försöka känna mig lite lättare. Vet inte om det skulle hjälpa. Är dessutom inte riktigt "hemma" i lägenheten just nu. Måla om? Nya möbler? Finns inte riktigt resurser till det. Men frustrerande är det. Jag vill trivas i mitt hem. Kan vara så att jag blivit smittad av männsikor som flyttat nyligen och får inreda sin lägenheter. Nackdelen med att varit sambo innan, man får dras med en del möbler därifrån som man kanske inte köpt om man fått välja nu. Nåväl.
"Snart" ska jag få träffa min syster iaf. Jag saknar henne, jättemycket.
Det finns en del jag saknar.
Nåväl.
Lägger ner
/m
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar